Främmande ostron invaderar danska kusten

Uppdaterad
Publicerad

Längs danska atlantkusten växer nu rev efter rev med främmande stillahavsoston upp, och de för mer sig ännu fler främmande arter. Att stoppa invasionen är omöjligt, men danskarna har hittat ett sätt att slå mynt av inkräktarna. Turister på ostronsafari får äta och plocka så mycket de vill.

Främmande djur och växtarter har blivit ett allt större problem, som kan orsaka både ekonomiska och ekologiska skador. Men i Danmark har man hittat ett sätt att slå mynt av inkräktarna.

Turister på ostronsafari hjälper till att hålla efter de stillahavsostron som sprider sig explosionsartat.

– Ja, det är super ju mer vi tar och ju mer vi äter, men det går inte att utrota dem, de är för stora områden, säger naturguiden Klaus Melby som leder en grupp på ett 40-tal dansk och svenska turister.

Krävande äventyr komma fram

I vadarbyxor och med hinkar i händerna vandrar gruppen några kilometer ut på den extremt långgrunda stranden när det är lågvatten. En 800 meter lång sträcka vadar ostronjägarna i vatten till låren.

– Det är skoj men det var lite tufft att gå i vattnet. Så det är lika mycket en naturupplevelse som en smakupplevelse, säger Inger Skovdalen när hon kommit fram till ostronbanken. Det är en gammal blåmusselbank som nu har mer eller mindre täckts av ostron.

Chans till ostronfrossa

Bara på den bank som gruppen står på finns 400 ton ostron, så alla börjar entusiastiskt plocka, öppna och äta ostron direkt på plats.

– Vi går på dem, det är alldeles fullt. Det är rätt fantastiskt, säger Lotte Kortz.

Några har med citron och en grupp skålar till och med i champagne som fanns med i ryggsäcken.

– Jag var inte så mycket för ostron tidigare, men nu älskar jag det. Nu blir det problem, nu måste jag ju ha ostron, skrattar Marie Kia Beronius som firas av vännerna.

Varmare vatten gav ostronexplosion

De vanliga, platta europeiska ostronen slogs ut i danska vatten av en sjukdom och hård isvinter 1929. Efter många försök förde man på 80-talet in ostron från Stilla havet för att odla längs kusten i Danmark och Tyskland.

Då trodde man inte att ostronen kunde föröka sig i det kalla vattnet, men i mitten av 90-talet hände något. Vattnet blev varmare och ostronen började sprida sig. Sedan dess har de exploderat i antal.

– Banken vi står på är 1.3 kilometer lång och nu kommer det ett område under vattnet som är lika stort. Så det växer dramatiskt, säger Klaus Melby.

Rikt skafferi ger rekordtillväxt

De långgrunda stränderna i Vadehavet är rika på kiselalger som ostronen äter och behöver för att bilda skal. Här växer ostronen supersnabbt, hela 3-7 cm om året. Och bankarna är fulla av långsmala ostron som är över 20 centimeter. Här plockades också förra året världens största ostron, hela 35 cm långt.

– Det stack bara upp en liten bit ur sanden. Vi försökte hålla det i liv i åtta månader med importerade alger till stora kostnader men det gick inte till slut. Det fick inte nog med mat, säger Klaus Melby.

Kan hota ursprungliga arter

Nu finns minst åtta ostronbankar i den danska delen av Vadehavet. Det har bildats hårda rev som blir livsrum för en mängd andra arter. Men de främmande ostronen har också setts som ett hot med den ursprungliga naturen.

Med ostronen har det också kommit in 5-10 andra invasiva arter, bland annat en japansk liten krabba som nu finns överallt. Det finns en rädsla att blåmusslorna ska trängas ut , och att det ska drabba fåglar som ejdern som inte kan äta de hårda, stora ostronen.

– Det skulle vara fruktansvärt om det hände. En ejder kan äta ett halvt kilo musslor om dagen. Men hittills ser det ut som de lever sida vid sida, säger Klaus Melby.

Fåglar kan vara förlorare

Forskning visar att dom enorma mängder flyttfåglar som passerar varje år och som lever på skaldjur, krabbor och maskar har minskat med 2.5 miljoner fåglar mellan 2003 och 2014. Men om det beror på ostronen är svårt att säga

Fakta: Stillhavsostron

Där kallas även Japanska jätteostron och har en mer långsmal, kupad och knölig form än Europeiska ostron. Odlas allmänt över hela världen. De finns även på den svenska västkusten, där de också har spridit sig snabbt de senaste tio åren. Där växer de dock långsammare på grund av lägre salthalt. Troligen har de spridit sig från Danmark och inte via ballastvatten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.