Att cancern sprider sig till andra delar av kroppen är den vanligaste dödsorsaken när det gäller bröstcancer. Och invasionen av cancerceller i lymfkärlen, som ansluter bröstet till omgivande lymfkörtlar, är det första steget som leder till att cancern sprider sig.

Man vet överraskande lite om hur den här processen kontrolleras och hur den skulle kunna bromsas, för att rädda livet på kvinnor med bröstcancer. Men nu har forskare upptäckt att ett visst protein (HIF-1) sätter igång spridningen av cancerceller i lymfsystemet.

- Vi visste att en ökad mängd HIF-1 var förknippat med ökad dödlighet, men nu vet vi att HIF-1 är själva orsaken till att bröstcancern sprider sig till lymfkärlen, säger professor Gregg Semenza, en av forskarna bakom studien.

Studerade cancer hos möss

I en tidigare studie gav forskarna möss en injektion med mänskliga bröstcancerceller, som normalt då sprider sig från bröstet till lungorna. Men när forskarna störde proteinet HIF-1 i mössen så minskade både tillväxten av den ursprungliga tumören i bröstet och spridningen av cancern till lungorna.

- Naturligtvis ville vi se om en blockering av HIF-1 kunde påverka spridningen till lymfkörteln på samma sätt, säger Gregg Semenza.

I ett nytt försök gav forskarna möss en injektion med bröstcancerceller som var genetiskt konstruerade så att de kunde slå ut HIF-1-protein. Och 24 dagar senare undersökte de mössens lymfkörtlar för att se om de mänskliga bröstcancercellerna hade spridit sig.

Övertygande resultat

Det visade sig att lymfkörtlarna hos de möss där proteinets aktivitet hade bromsats innehöll 76 procent färre bröstcancerceller än hos mössen där proteinet fått härja fritt. Efter ytterligare försök för att bättre förstå hur HIF-1 sätter igång spridningen tittade forskarna också på vilka behandlingar som kunde bromsa processen.

När mössen fick behandling med antingen digoxin, ett läkemedel som blockerar HIF-1, eller cancerläkemedlet imatinib, så minskade storleken på tumörerna med nästan 80 procent. Och spridningen av cancern till lymfkörtlarna minskade med 94 procent.

Mer forskning behövs

Även om resultaten är övertygande så betonar forskarna att fler försök behöver göras innan man kan avgöra om de här läkemedlen kommer att vara lika effektiva vid behandling av mänskliga bröstcancerpatienter.

- Det här är jättespännande resultat men mest spännande blir att se om behandlingen kommer att fungera lika bra på människor. Om den gör det så kommer det här vara ett mycket stort framsteg inom bröstcancerforskningen, säger professor Hans-Gustaf Ljunggren på Karolinska institutet i Stockholm.

- Det är lätt att bli entusiastisk över framsteg i studier på möss, men det är inte ovanligt att behandlingen inte fungerar lika bra på människor.

Den första studien där forskarna ska ge digoxin till kvinnor med bröstcancer drar igång senare i år.