Forskarna bakom studien pekar på att nio av tio läkemedel som testas framgångsrikt på möss i slutänden inte fungerar på människor. Och de tror sig också veta varför: labbmössen fryser.

– Om du vill ta fram ett läkemedel som ska funka på en sjuk människa, så kan du ju rimligtvis inte testa det på ett djur som är stressat av kylan, säger Joseph Garner, huvudförfattare bakom studien.

– Kylan påverkar hela musens fysiologi. De måste äta mer för att hålla förbränningen uppe, och det gör att exempelvis sättet som läkemedel bryts ned i levern ändras. Det här ökar risken att läkemedlet verkar olika på mössen och människorna.

Om labbmusen själv får välja
Studien är en del av ett större forskningsprojekt kring möss beteende. Vad forskarna såg var att mössen om de själva får välja föredrar temperaturer mellan 30-32 °C, betydligt varmare än de 20-24 °C som forskningslaboratorier ska hålla enligt föreskrifter.

Och lösningen på problemet är inte särskilt svår menar forskarna. I naturen så bygger möss välisolerade bon för att hålla värmen, och om mössen i labbet bara förses med bra byggmaterial så gör de precis samma sak. Komforten leder till mindre stress, och det gör mössen fysiologiskt sett mer jämförbara med människor. Och i slutänden leder det till bättre forskningsresultat, resonerar forskarna.

I en del av försöket fick ett par olika stammar av labbmöss välja hur de ville leva sitt liv i labbet. Med hjälp av burar förbundna med rör fick mössen välja mellan att stanna i den kalla buren, flytta till en varmare bur, äta mer för att hålla värmen eller bygga sig ett bo av pappersstrimlor.

"Prata musbo-språket"
Det forskarna såg var att driften att bygga bon var mycket stark. Mössen kunde ägna timmar åt att samla ihop byggmaterial till sina heminredningsprojekt, för att kunna reglera sin temperatur till en komfortabel nivå.

Man såg också att även de möss som valde att tillbringa sin tid i den varmare omgivningen byggde bon, trots att det inte behövdes för att hålla temperaturen. Forskarna spekulerar i att detta beror på att boet inte bara är en plats för att hålla värmen, utan även ett fysiskt skydd som kan minska mössens stress och oro.

Sammantaget visar studien att mellan 6-10 gram byggmaterial är en lagom mängd för att mössen ska kunna få ihop ett bo som funkar för den temperatur som råder i labbmiljö.

Men under studien har forskarna också upptäckt att själva boet kan säga en hel del om hur musen mår.

– Det handlar inte bara om de har det för varmt eller för kallt. En erfaren person kan även se på boets form om musen har någon sjukdom, eller om en mushona snart ska föda, säger Joseph Garner.

– När man väl har lärt sig prata "musbo-språket" så är det ett underbart verktyg för att avgöra musens generella tillstånd.

Olof af Wåhlberg
SVT Vetenskap