Krim-Kongo överförs från vissa fästingarter (till exempel Hyalomma) till däggdjur och människor. Wikimedia commons. Scanpix. Montage: Anders Nord, SVT Vetenskap
Krim-Kongo överförs från vissa fästingarter (till exempel Hyalomma) till däggdjur och människor. Foto: Wikimedia commons. Scanpix. Montage: Anders Nord, SVT Vetenskap

Fungerar som flygplan för fästingar

Antalet fall av blödarfebern Krim Kongo ökar och sjukdomen sprids utanför de områden där det tidigare varit utbrott – främst i Afrika och Asien. En av orsakerna till att sjukdomen når längre norrut är att flyttfåglar bär med sig fästingar, som i sin tur bär på smittan.

Publicerad – Uppdaterad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

- Man vet inte varför sjukdomen sprider sig men vår undersökning tyder på att flyttfåglar kan bidra till expansionen. Fåglarna sprider inte smittan själva men transporterar infekterade fästingar som gör det, säger Erik Salaneck, läkare på infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Särskilt flyttfåglar som finns på marken tar med sig fripassagerare över Medelhavet, till Europa. Fågeln fungerar ungefär som ett flygplan för de infekterade fästingarna som sedan kan smitta däggdjur på destinationen.

En allvarlig sjukdom

- Krim Kongo överförs från vissa fästingarter till däggdjur och sen smittas andra fästingar 
av de infekterade däggdjuren, främst mindre däggdjur, gnagare och hjortdjur. Människor smittas främst via fästingbett eller vid närkontakt med smittade djur eller människor.

När vi människor drabbas av Krim Kongo får vi till en början influensaliknande symptom. Men sjukdomens kan sedan utvecklas till en så kallad blödarfeber.

- Symptomen börjar influensaliknande med huvudvärk, muskelsmärta, buksmärta, diarré och halsont. I allvarligare fall liknar den andra blödarfebrar som Ebola och gula febern med blödningar från näsa och tandkött, blodiga kräkningar och blödningar i inre organ, säger Erik Salaneck.

Inga botemedel

Viruset påverkar blodets levringsförmåga vilket gör att man blöder lätt. Idag finns inget botemedel eller vaccin mot Krim Kongo. Man kan behandla effekterna av viruset så att patienterna inte blöder lika mycket, men själva viruset måste kroppens eget immunförsvar ta hand om.

- Det finns många olika siffror angående dödligheten, men den verkar ligga på mellan 20-50%. Dödligheten är förmodligen lägre där det finns bättre sjukvård, men det har jag inga säkra siffror på.

Det är fortfarande väldigt låg risk att smittas i Europa men nyligen upptäckte man infekterade fästingar i Spanien. Det antyder att sjukdomen kanske håller på att etablera sig i Europa. Ett varmare klimat kan vara en bidragande faktor till att smittan spridit sig längre norrut nu.

Ingen risk i Sverige

- Som det ser ut nu så kan smittan inte nå Sverige. Fästingarna finns bara på betydligt varmare breddgrader och våra fästingar som sprider borrelia och TBE kan inte föra smittan vidare. Men med den globala uppvärmningen gör att fåglarna kommer längre och längre upp - och därmed fästingarna och smittan också, säger Erik Salaneck.

Det här var bara en pilotstudie där forskarna undersökte ett relativt litet antal fåglar - för att se om studien fungerar. Men forskarna tror att Krim Kongo bara är en av många sjukdomar som fästingarna tar med sig när de åker snålskjuts på fåglarna från Afrika.

- I den här begränsade undersökningen hittade vi bara en art, rödhuvad törnskata, som bar på smittade fästingar men jag kan inte se att det inte lika gärna hade kunnat vara en annan art. Om vi genomför en större undersökning, som vi planerar, är det inte omöjligt att vi hittar flera arter som bär på viruset.

Medelhavet skyddar inte

Just rödhuvad törnskata häckar i de områden där sjukdomen dykt upp i centrala Europa och den övervintrar där sjukdomen ursprungligen finns i Afrika, söder om Sahara. Nu vet vi att Medelhavet inte räcker för att hålla smittan borta från Europa.

- Det stora med det här är att vi kan förklara varför sjukdomen spridit sig i Europa, trots att fästingarna själva inte kan krypa över Medelhavet. Det har ingen kunnat visa tidigare, säger Erik Salaneck.

Klimatförändringarna påverkar

Fåglar har flyttat i alla tider och de har tagit med sig fästingar i alla tider men dagens klimatförändringar kan göra att nya smittor kan får fäste längre och längre norrut.

- Om klimatförändringarna gör att fästingarna får spridning i södra Europa så kan den här sjukdomen, och andra sjukdomar för den delen, också spridas.

Det allvarliga är alltså att sjukdomen sprids på nya områden, men risken att bli smittad i Europa är idag väldigt liten. Hittills har man bara upptäckt enstaka fall i drabbade områden och enligt Erik Salaneck behöver man inte oroa sig om man ska besöka dessa områden i Europa.