Foto: TT

Genförändrat ris minskar utsläpp

Uppdaterad
Publicerad

Ett nytt genförändrat ris gör skördarna större samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskar. Riset mår dessutom bättre vid högre temperaturer och anpassar sig därför till klimatförändringarna.

Det visar ny forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala (SLU). Den nya rissorten har testodlats i Kina. Riset har fått en gen från sädesslaget korn som gör att plantorna får fler riskorn samtidigt som de producerar mindre växthusgas, skriver unt.se.

– Fler riskorn mognar. I genomsnitt har plantan 100 mogna korn jämfört med 70 på andra plantor och varje korn ger mer stärkelse, säger Anna Schnürer, professor vid Institutionen för mikrobiologi vid SLU, till TT.

Värre än koldioxid

Omkring hälften av jordens nära sju miljarder invånare äter ris. Samtidigt kommer en sjättedel av utsläppen av växthusgasen metan från risodlingar. Metangas är drygt 20 gånger mer kraftfullt än koldioxid.

Studien visar att utsläppen kan minska med upp till 99 procent om dagens rissorter ersätts med det genmodifierade riset. Det motsvarar en fjärdedel av den växthusgas som släpps ut från världens bilar.

Kan finnas om fem år

Ett hinder för det nya riset är regelverken kring genmodifierade grödor. Men forskarna vet nu också hur rissorter kan förädlas med traditionella tekniker.

– Det skulle kunna ta fem år att ta fram en liknande planta genom förädling. Med tanke på att effekten av modifieringen ökar i högre temperaturer är det tänkbart att man vill odla det här riset i takt med att klimatet förändras, säger Anna Schnürer.

Plantorna påverkas inte negativt av att modifieras, men forskarna ska också undersöka vilken effekt det har på marken de växer ur.

– Vi vet inte hur andra mikroorganismer i marken påverkas. Växten och marken samverkar och det kan tänkas att det får andra effekter som vi nu inte känner till, säger Anna Schnürer.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.