Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Global epidemi gör världen fetare

Mat som lockar oss att äta för mycket.

För första gången i världshistorien finns det nu fler feta människor än underviktiga på jorden. Det handlar om en global fetmaepidemi och Sverige är inte förskonat.

Idag lider omkring 15 procent av den vuxna befolkningen i Sverige av fetma, och vi blir allt fetare. I våras publicerade tidskriften Lancet resultatet från en enorm studie där man har följt 19 miljoner människor i 186 länder sedan år 1975. Forskarna konstaterar att befolkningen i nästan alla länder, förutom utvecklingsländerna i Afrika och Sydasien, stadigt går upp i vikt. Det är en farlig utveckling för fetman gör många sjuka. 

– Fetma leder framför allt till typ 2 diabetes, de här två epidemierna går hand i hand, sen är det hjärt-kärl problem, artros och  psykiska sjukdomar som depression. Och sen följer det också stora psykiska problem med den här sjukdomen som diskriminering och mobbning, säger Erik Hemmingsson som är fetmaforskare vi Karolinska Institutet.  

Maten som gör oss feta 

Erik Hemmingsson har forskat på vilka orsaker som kan finnas till fetmaepidemin i vår miljö, och enligt honom behöver man bara gå en sväng på stan för att förstå grundproblemet. 

– För mig är det fullkomligt logiskt och det har vi också gjort studier på, till exempel hur skräpmaten och snabba kolhydrater verkligen har invaderat vår närmiljö. Hela vår offentliga miljö är nedlusad av bilder på mat, och de triggar verkligen i gång oss, säger han. 

Men vad är det som gör att läckra bilder på mat gör oss hungriga, att förväntan på en extra god lunch ger lyckokickar och att mat till och med tröstar när vardagen är grå?  Professorn i neurobiologi, Suzanne Dickson forskar på vad hunger gör med våra känslor. Hon upptäckte att hungerhormonet ghrelin, som utsöndras i magsäcken när den är tom, också är kopplat till hjärnans belöningscentrum. Att leta efter mat och förvänta oss en härlig måltid gör oss lyckliga. Ur ett evolutionärt perspektiv har det varit helt livsnödvändigt. 

– Våra förfäder hade inte alltid tillgång till mat, och när det plötsligt fanns mat så måste de äta. Och det var också viktigt att fortsätta äta fastän de blivit mätta, eftersom de inte kunde veta när de skulle få mat igen.  Därför tror vi att hjärnans belöningssystem hjälper oss att äta för mycket, och att ta den där andra portionen av chokladkaka vi vet att vi egentligen inte borde ta, säger Suzanne Dickson. 

Stress är en riskfaktor 

Att läcker mat finns tillgängligt 24 timmar om dygnet, är en riskabel kombination för våra kroppar och hjärnor som av evolutionen är programmerade att äta så mycket den kan när det går. En annan riskfaktor är stress. 

– Det är ingen tvekan om att lågintensiv och vardaglig stress gör att man äter mer, och går upp i vikt, säger hon. 

Forskning har också visat att fetma är mycket mer förekommande hos dem som lever under en slags existentiell stress, alltså när livet inte blir som man har tänkt sig.  

– Många är arbetslösa, eller jobbar för mycket. De anstränger sig men man kommer ändå ingen vart, man känner inte rätt personer och har inte de rätta kontakterna. Det är ofta personer som har varit med om tråkiga situationer i livet, kanske kommit hit som flykting. Det finns absolut de som äter för mycket bara av att befinna sig i en sån miljö, absolut, säger Erik Hemmingsson.

”Husmanskost inte så dumt”

Ett stegrat vardagstempo för en del, frustrerande utanförskap för andra. En kropp som försvarar sig för att inte svälta. Och maten som finns omkring oss i överflöd. Det verkar vara några av förklaringarna till att vi blir allt fetare.   

Men hur ska vi nu stoppa den här epidemin? Olika länder försöker tackla det här på olika sätt, och ett aktuellt exempel är att införa skatt på socker. Om vi inte lyckas stoppa den här utvecklingen beräknas som många som var fjärde svensk lida av fetma år 2025, enligt studien i Lancet.    

Suzanne Dickson anser att läget för oss i Sverige är kritiskt men inte helt hopplöst. Hon tycker det finns mycket i våra matvanor vi faktiskt kan ta till vara på.   

– Vi lagar mycket mat hemma, och då har man kontroll över ingredienserna. Svensk husmanskost är faktiskt inte så dumt.    

Se mer om hunger och den globala fetmaepidemin i Vetenskapens värld, måndag 20.00 SVT2. 

Fetma i världen

Visa

Fetma har traditionellt definierats utifrån BMI, och beräknas genom att ta kroppsvikten i kilogram och dividera med längden i kvadrat, mätt i meter.  

Alltså, om du väger 75 kilogram, och är 1,8 m lång är ditt BMI 75/(1,8x1,8) = 23. 

En BMI mellan 20-25 räknas som normalvikt 

25-30 övervikt 

30-35 fetma 

35-40 svår fetma 

45 och uppåt, sjuklig fetma. 

Mer om studien

Enligt studien i lancet är BMI-genomsnittet för kvinnor i Sverige 25,3. Genomsnitt BMI för män i Sverige var 26,7. 

Länder med de allra högsta BMI är önationerna Polynesien och Mikronesien. Medel-BMI för kvinnor är där 34,8 och 32,2 för män.  

USA:s medel BMI ligger över 28 både för män och kvinnor. Var fjärde svårt fet man och var femte svårt fet kvinna lever i USA. 

Kvinnorna i Singapore, Japan, Tjeckien, Belgien, Frankrike och Schweiz utmärker sig genom att nästan inte ha ökat sin BMI alls de senaste 40 åren.  

Fortfarande är var femte man i Indien, Bangladesh, Östtimor, Afghanistan, Eritrea och Etiopien och en fjärdedel av kvinnorna i Bangladesh och Indien fortfarande underviktiga.  

Källa: Lancet 

hunger

Mer i ämnet