Curiosity: Gott om vatten på Mars

Uppdaterad
Publicerad

Gott om vatten i olika former finns på Mars. Det här enligt nya markprover från Curiosity som varit på den röda planeten i över ett år.

Landfarkosten Curiosity har nu åkt runt i den stora Gale-kratern på Mars i över ett år.

Inuti magen på landfarkosten finns de mest avancerade mätinstrumenten vi någonsin skickat till en annan planet.

Efter ett års lyckade undersökningar visar provresultaten framförallt hur väl förekommande vatten är på Mars.

Dels har en vulkansten hittats som troligen formats i närvaro av vatten långt nere under marken. Sen har sand analyserats som ger tydliga bevis på att vatten finns bundet närmare ytan på Mars.

Livsgnistan tänds på Mars

Man har länge känt till att vatten finns i frusen form på Mars. Det har observationer utifrån rymden visat. Men de nya resultatet från Curiosity som visar på att vatten också finns i andra former, ger hopp om att flytande vatten också kan ha förekommit. Och flytande vatten innebär goda förutsättningar för liv.

Vatten i ”Stennästet”

En liten grävskopa som sitter på Curiosity har skopat upp sandprover från en plats med namnet Stennästet (Rocknest på engelska). I Stennästet finns grus, sand och finkorniga jordarter som troligen finns överallt på Mars. 

I ett av de mest avancerade instrumenten inuti Curiositys mage utsattes sandproverna för extrem värme.

När jordproven hettades upp till över 800 grader så uppstod vattenånga. Tillsammans med ytterligare prover förstod forskarna att vatten helt klart finns bundet i sanden på Mars.

– Ett av de mest intressanta resultaten är den höga förekomsten av vatten i marken, säger Laurie Leshin, en av forskarna som analyserat Curiositys resultat.

Två procent av sanden på Mars innehåller vatten. Forskarna tror därför att framtidens marsbesökare kommer kunna plocka upp en bit sand, värma det lite grann och få fram rent vatten.

Svensk rymdspecialist imponerad

Enligt Johan Köhler, forskningshandläggare på Rymdstyrelsen, är det mest intressanta med de nya resultatet att hela forskningsprojektet kring Curiosity har lyckats så pass bra.

– Det här är instrument som aldrig funnits på Mars innan, det är flera nya platser som undersökts och man har hittat en hel del intressanta mineraler, säger Johan Köhler.

Det är viktigt för forskarna att ta reda på vilka typer av mineraler som finns på Mars och hur de har uppstått.

Många mineraler på jorden kan bara bildas i vatten som är flytande. Det vill säga vatten som inte är bundet till marken eller befinner sig i gasform i luften. Så hittar man liknande stenar på Mars finns möjlighet att även Mars-stenarna har bildats i flytande vatten.

Men mineraler som kan ha formats i flytande vatten, har hittills inte hittats på Mars.

Flytande vatten ett måste

Huvudmålet med Curiosity är att undersöka förutsättningar för liv på Mars. Och då är det väldigt viktigt med just flytande vatten, liv som vi definierar det här på jorden, förutsätter flytande vatten,

– Har det aldrig funnits flytande vatten på Mars, så har det aldrig funnits liv, säger Johan Köhler.

Men om det skulle visa sig att det finns eller har funnits vatten som flytit fram över ytan på Mars, så är det ändå inte säkert att liv förekommit enligt Johan Köhler.

Livshopp trots lite metan på Mars

I förra veckan rapporterade SVT Vetenskap också att Curiosity funnit att det finns för lite metangas i atmosfären för att metanet ska ge hopp om liv på planeten. 

Stora mängder metangas som tidigare observerats från jorden eller från rymden ansågs vara en positiv indikation på att det kunde finnas liv. Men dessa förhoppningar bleknade direkt efter landfarkostens mer pålitliga analysresultat presenterades.

Men den futtiga metanförekomsten betyder inte att dörren är stängd för liv, enligt rymdexpert Johan Köhler:

– Det betyder inte att det inte finns liv, det betyder bara att det idag inte finns en metanproducerande livscykel på Mars, säger Johan Köhler.

Jordanalyserna från Curiositys första år på Mars publiceras i ett flertal vetenskapliga artiklar i tidskriften Science.

CURIOSITY

Curiosity är en obemannad, motoriserad landfarkost, även kallad rover.

Den väger omkring 900 kg, varav 80 kg vetenskapliga instrument och kan rulla över hinder som är 75 cm höga.

Curiosity, skickades upp till Mars den 26 november 2011 av den amerikanska rymdmyndigheten Nasa. Enligt plan landade rovern på Mars vid kratern Gale den 5 augusti 2012.

Rovern förväntas arbeta i minst ett marsår (cirka två jordår) och ska då utforska större del av ytan än någon tidigare rover. Curiosity ska undersöka planeten Mars tidigare och nuvarande förmåga att hysa liv.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.