Vetenskapens kvalitét ska garanteras genom oberoende granskning. Men ny forskning visar att grupptryck spelar stor roll. Foto: TT/Bebeto Matthews

Grupptryck påverkar experters granskning

Uppdaterad
Publicerad

Det som ska garantera forsknings pålitlighet är att andra forskare har granskat studierna. Men nu visar det sig att grupptryck kan leda till allvarliga fel.

När forskare ska bedöma sina kollegors arbete påverkas de mycket mer av andras åsikter än man tidigare trott. Därför kan de ibland godkänna studier som innehåller både felaktigheter och rent fusk, visar en ny brittisk studie.

I den vetenskapliga världen används så kallad referentgranskning, eller peer review, för att granska forskningsresultat innan de publiceras. Det innebär att nya studier granskas av andra forskare inom samma fält innan de publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Systemet är till för att förhindra forskningsfusk, identifiera brister och för att se till att vetenskapen håller hög kvalitet.

Men nu visar alltså en brittisk studie, som nyligen publicerats i Nature, att experternas rekommendationer i hög grad påverkas av vad deras kollegor tycker. Det uppstår ett slags flockbeteende som gör att vetenskapen inte alltid är självkorrigerande på det sätt som är tänkt.

– Flockbeteende kan verkligen sätta stopp för kunskapsutvecklingen. Om det inte förhindras kommer det inte att bli något ifrågasättande av status quo, säger Mike Peacey, en av forskarna bakom studien.

Kritiserat system

Enligt Peacey är det största hotet med flockbeteendet att vetenskapssamhället riskerar att sammanstråla kring direkt felaktiga slutsatser. I sådana fall kan felaktiga resultat rapporteras vidare för evigt utan att ifrågasättas.

Under senare år har en rad fall av forskningsfusk upptäckts. Och det har visat sig att vetenskapliga tidskrifter har publicerat falska forskningsresultat. Det har lett till en debatt om referentgranskning verkligen fungerar.

Påverkas av andra

Peacey och hans kollegor har nu försökt förstå om det är själva systemet med referentgranskning som brister när fusk och felaktigheter blir publicerade, eller om det är andra faktorer som påverkar referenternas beslutsfattande. Forskarna gjorde olika sannolikhetsmodeller för att se hur expertgranskarnas beslut påverkades av sina kollegor. De undersökte också hur besluten påverkades om granskningen enbart gjordes utifrån objektiva kriterier (som metodval) eller om granskningen även inkluderade subjektiva kriterier (som referentens ”magkänsla” eller inställningen till forskningens slutsats).

Det visade sig att forskarna ofta tog intryck av andra experters agerande, även fast deras ambition var att gynna sanningen. Till exempel påverkades deras utlåtanden av om andra experter tidigare hade godkänt eller kritiserat den aktuella forskningen.

– Vi upptäckte också att det som påstods i studiernas sammanfattning inte alltid hade full täckning när man gjorde en neutral analys av studiernas data, säger Mike Peacey. 

Positivt med ”magkänsla”

Något som möjligen kan vara förvånande i den brittiska studien är att risken för flockbeteende visade sig vara mindre när experterna tilläts använda ett visst mått av subjektiva åsikter i beslutsfattandet. Genom att ta hänsyn till sina egna övertygelser verkade chanserna öka för att granskarna skulle stå emot flockbeteendet.

– Den privata kunskap och erfarenhet som granskaren besitter är värdefull. Det kan till exempel handla om att hon har en ”magkänsla” för att ett resultat är högst otroligt, lösryckt eller felaktigt. Eftersom den känslan är baserad på relevant kunskap och erfarenhet så kommer den att vara informativ. Hur man fångar detta är en viktig fråga, säger Mike Peacey.

Modellen får stöd

Enligt Peacey fungerar ändå referentgranskning bättre än om manus publiceras helt fritt utan att först genomgå en kontroll. Det är ett alternativ som då och då framhålls i debatten. Det synsättet bygger på att göra all forskning tillgänglig för alla och att den sedan kan kommenteras, styrkas eller motbevisas i efterhand. Med den brittiska modellstudien visar att vetenskapens snabbare korrigerar sig själv om det finns ett referentgranskningssystem.

Sven Stafström är tillförordnad generaldirektör på Vetenskapsrådet. Han delar Peaceys åsikt om att referentgranskningen är att föredra, även om systemet har sina fel och brister.

– Vetenskapen bygger väldigt mycket på att man har en granskning. Vad ska man annars lita på när man ska sätta sig in i ett område? Sedan tror jag att alla forskare läser studier med kritiska ögon. Bara för att det är publicerat så är det ingen sanning, säger Stafström.

Fusk skadar förtroende

Enligt Stafström har forskningsfusk blivit mer frekvent än tidigare. Det kan bero på att det är lättare att få pengar om man publicerats i vetenskapliga tidskrifter samtidigt har det dykt upp fler och fler vetenskapliga tidskrifter på marknaden. En del mer seriösa än andra. Stafström anser därför att det är viktigt att diskutera hur forskningen bör granskas och hur systemen kan göras bättre.

– Det som skadar förtroendet för vetenskapen är de som fuskar. Jämför med dopning inom idrotten. Det är bra att det upptäcks men det är negativt att det överhuvudtaget inträffar, säger Sven Stafström.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.