Att fetma ökar risken för en rad sjukdomar är känt, men ett flertal studier har pekat på att en människa kan vara rejält överviktig utan ökad risk att drabbas av fetmarelaterade sjukdomar som diabetes typ 2 eller hjärt- och kärlsjukdom.
Bland annat har man kunnat visa att vissa kraftigt överviktiga individer uppvisar normala hälsovärden, till exempel normal insulinkänslighet.
Slutsatsen har då blivit att det finns en ”snäll fetma”. Men en ny svensk studie utmanar alltså dessa resultat.
– Det finns en idé om att man kan vara ”Fat, but fit” och att det finns en hälsosam fetma, men så enkelt är det inte. Våra resultat visar att även människor med hälsosam fetma löper en ökad risk för att drabbas av diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar på lång sikt, säger Mikael Rydén, överläkare och professor i klinisk och experimentell fettvävsforskning vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom den nya studien som publicerats i Cell Reports.
Överraskande resultat
I studien ingick 17 normalviktiga och 51 kraftigt överviktiga personer, vilka i sin tur delades upp i två grupper.
Den ena gruppen feta personer ansågs vara ”hälsosamt feta” då de hade en mer normal insulinkänslighet och den andra gruppen hade en ohälsosam fetma. Forskarna kartlade också allas gener och jämförde sedan hur gruppernas fettväv svarade på insulin
Om en fettvävnad svarar dåligt på insulin innebär det att man har insulinresistens, vilket är starkt kopplat till diabetes typ 2.
Och resultatet överraskade forskarna.
– Vi hade förväntat oss att de med en snäll fetma skulle ligga närmare de normalviktiga och skilja sig från dem med en elak fetma. Men så blev det inte alls och båda de feta grupperna var väldigt lika och skiljde sig dessutom markant mot den normalviktiga gruppen, säger Mikael Rydén.
Behövs fler studier
– Våra resultat stämmer också bra med epidemiologiska studier som ifrågasatt begreppet hälsosam fetma, då man på lång sikt ser en ökad risk att drabbas av en rad sjukdomar. Men jag vill ändå poängtera att vi inte krossar myten om hälsosam fetma eftersom vi endast studerat fettvävnaden. Det behövs liknande studier i andra vävnader, men tyvärr är dessa svårare att undersöka genom vävnadsprov.
Forskarlaget på Karolinska ska fortsätta att följa försökspersonerna som nu har fått hjälp att gå ner rejält i vikt med hjälp av kirurgi. I snitt har försökspersonerna tappat 10 BMI-punkter från 39 till 29 och nya tester på hur deras insulinkänslighet har påverkats kommer att göras om 2 år.