Craig Venter har varit på besök i Stockholm eftersom hans senaste bok kommit ut på svenska: ”Liv i ljusets hastighet”.
Hans arbete sedan 2010 har mycket handlat om att skapa en hel konstgjord cell. Fast det har visat sig vara svårt, säger han:
– Trots alla pengar som satsas på vetenskap har vi inte fullständig kunskap ens om den enklaste cellen. Vi vet inte vad 20% av de gener som är nödvändiga för liv egentligen är till för och det är svårt idag att få anslag till forskning för att studera det okända. Vi har arbetat med det här, men är inte klara än.
Rubrikerna i maj 2010 var feta: Craig Venter har skapat konstgjort liv. Och oron över vad forskningen åstadkommit fanns med från början: kan konstgjorda livsformer slippa ut ur laboratoriet, göra något med naturen, vålla sjukdomar, göra det lättare att åstadkomma ännu värre biologiska vapen?
Inget att oroa sig för
Craig Venter tycker rent grundläggande att folk oroar sig i onödan. Tekniken är inte på så hög nivå än, menar han, det finns fungerande regler för vad forskare får och inte får, och säkerhet går att bygga in i nya system. Men naturligtvis finns faror och det krävs övervakning, anser han.
– Vi vill att reglerna ska vara genomtänkta och smarta så att forskningen kan fortsätta framåt. Regler ska skyddar allmänheten. Forskarsamhället har varit duktigt på självreglering. E.coli-bakterien som används för gentester från alla möjliga arter finns bara i sådant tillstånd att den inte överlever utanför laboratoriet. Det har gjorts miljontals experiment med den bakterien och det har aldrig varit en olycka, säger Craig Venter.
Så vad oroar då Craig Venter?
– Det är störande att vi ständigt är utsatta för intrångsförsök mot våra datorer. Vi är ju så öppna med vad vi gör. Vi publicerar i den vetenskapliga litteraturen, och sedan kan folk kopiera och använda utrustning som har en väldig massa inbyggd säkerhet. Vårt nya instrument som samlar ihop DNA-delar har 12 säkerhetslager inbyggda, det går inte att fiffla med dem.
– Jag är mer bekymrad över folk som gör komplex biologi hemma i köket, än över tanken på att ett annat land skulle vilja skada USA eller något annat land. Är man tränad forskare så har man lärt sig rätt teknik, t ex hur man tar hand om biologiskt material. Man vet vad som är säkert och vad som inte är säkert.
– Men nu har teknologin nått en punkt där folk gör molekylärbiologi i köket som hobby. Lyckligtvis är det väldigt få människor som vill använda avancerad forskning till att skada, det är mycket sällsynt. De som vill skada brukar oftast vilja spränga något för att få effekt. Folk som försöker ta något och göra det mer skadligt kommer sannolikt att ta livet av sig själva först, innan de skadar någon annan.
Dyrt projekt
För 15 år sedan publicerades ”The Human Genome Project”, en genomgång av den mänskliga arvsmassan. Det tog, säger Venter, nio månader att sekvensera DNA och kostade 100 miljoner dollar.
– Idag tar det tre dagar och kostar 1.000 dollar. Vi sätter upp nya instrument för att försöka sekvensera 100.000 genom om året, för att försöka samla tillräcklig information så att vi verkligen kan börja tolka de sex miljarder bokstäverna i vår genetiska kod. Så skulle vi kunna förutsäga medicinska saker. Inte bara för att förlänga liv, det handlar om att försöka förhindra sjukdomar på kunskapsgrund, säger han.
Det mänskliga genomet som publicerades den gången var Venters eget:
– Det har använts för studier, och de kan t ex säga att Craig Venter riskerar det ena eller andra. Teoretiskt bär jag enligt en studie genetisk riskfaktor för alzheimers sjukdom. Men faktum är att jag gjorde ett test om amyloider i hjärnan – som brukar hänga samman med alzheimer – och det visade sig att jag inte hade några.
-Det visar varför vi behöver mycket större siffror och mycket mer information om arvsmassan. Jag har gener som skyddar mig från alzheimers sjukdom, men det som mäts är de gener som folk förknippar med risker.
– Vad betyder 30%-ig eller 60%-ig risk egentligen? Din arvsmassa kan innehålla delar som förhindrar att du får den sjukdomen. Vi berättar för människor om risk för bröstcancer, men vi vet inte hur vi ska kvantifiera och vi känner inte till de element som kunde förhindra att de får cancer, säger han.
Återskapa utdöda djur
Att Venter och hans kolleger fortfarande har så pass begränsad kunskap om arvsmassan är också skälet till att han tycker att förslag om att försöka återuppliva utdöda arter, som neandertalaren eller mammuten, är oseriösa:
– Här kan man verkligen prata om etik. Om det ens vore möjligt att återuppliva dem, vad skulle vi göra? Studera dem? Neandertalarna var en tidigare form av människan. Jag antar att de skulle ha samma rättigheter som du och jag.
– Och på teknisk nivå är det här mest fantasier, inte någon seriös vetenskaplig fråga. George Church har sagt att han vill att en ”kvinna ska bära hans neandertal-barn”, men det är bara effektsökeri. Den genetiska koden är inte tillräckligt noggrann för sådant, vi har ingen teknologi som tillåter att man bryter in i DNA och ersätter homo sapiens-kromosomer med neandertal.
Cell med dator
Så vad är då den nivå Craig Venter befinner sig på idag? Han nämnde försöken att skapa en hel cell med hjälp av datorn. När kan det bli av?
– Jag vet att varje gång jag spekulerar så visar det sig att det tar längre tid, men förhoppningsvis kan vi under detta år få fram en levande minimi-cell byggd på dator-design. Den kommer att vara olik varje annan cell, förutom att den bara kommer att kunna överleva i ett laboratorium, inte utanför det.
– Detta kommer att bli början på en människo-baserad evolution, där vi kan lägga till genetiska komponenter till denna minimi-cell för att få den att göra vad vi vill. T ex åstadkomma livsmedel-kemikalier, eller kemikalier som ersätter oljan som behövs för plastflaskor, eller kemikalier för nya energikällor eller bränslen. Det här är början på evolutionens nästa fas, nästa industriella revolution, säger han.
Erwin Schrödinger, nobelpristagaren, frågade en gång: vad är liv? Detta citerar Venter i sin bok och ger sitt svar. Som förstås avspeglar hur han arbetar och hur han tänker:
– DNA är livets mjukvara, och om du ändrar mjukvaran så ändrar du arten.