Det har benämnts som EU:s största forskningssatsning hittills. Namnet är Human Brain Project och prislappen är över 10 miljarder kronor. Målet på sikt är att bygga en dator som ska kunna fungera som en hjärna. En elektronisk hjärna baserad på sin mänskliga förlaga.
Men denna idé har vållat strid bland hjärnforskare. Många kritiker menar att för mycket pengar läggs på ett extremt dyrt datorprojekt.
Initiativtagaren till projektet är den kontroversielle sydafrikanske hjärnforskaren Henry Markram. När SVT besöker honom i Schweiz är han fullt upptagen med att flytta över projektet till ännu större lokaler. Överallt i lokalerna sitter programmerare som på olika vis bygger datakod som ska föra över kunskaper om hjärnan till en datormodell.
Markram anser att den traditionella hjärnforskningen går för långsamt och inte lyckas tjäna mänskligheten. Som exempel pekar han ut en del av hjärnan som hans team har kartlagt.
– Här finns över 30 000 vägar som impulserna kan ta. Man kan likna det vid en stad med 30 000 gator. På 30 år har vi kartlagt ungefär 20 stycken av dessa. Återstående 29 980 skulle ta hundratals år att kartlägga. Och när vi gjort det har vi ändå bara kartlagt något som motsvarar ett knappnålshuvud i storlek.
30 000 år
Sammanlagt skulle det enligt Henry Markrams uträkningar ta 30 000 år att kartlägga den mänskliga hjärnan, med dagens hastighet på hjärnforskningen.
Därför driver han nu det forskningsprojekt som går ut på att man ska bygga en enorm datorsimulering av den mänskliga hjärnan, med hjälp av en superdator. Programvaran i datorn ska bygga på de uppgifter som man hittills fått fram genom årtionden av hjärnforskning, och sedan ska datorn kunna simulera, alltså fungera som, en mänsklig hjärna.
Testa mediciner
På sikt tänker sig Markram att man också ska kunna testa mediciner mot hjärnsjukdomar på denna elektroniska datorhjärna.
– Idag kan hjärnvetenskapen ta hjälp av superdatorer. Vi försöker utveckla tekniken för att vi ska kunna förstå hjärnan. Med rätt algoritmer i datorn kan vi förutsäga hur hjärnans nervceller är kopplade, säger Henry Markram.
Problemet med att hjärnforskningen går så långsamt är enligt Markram framför allt att miljontals människor lider av hjärnrelaterade sjukdomar, och i nuläget har vi väldigt svårt att behandla dessa. Vi chansar oss fram med mediciner för dessa sjukdomar, enligt Markram. Det gäller alltifrån Parkinson och Alzheimer till autism och adhd.
– Vi har ingen medicin som bygger på en grundläggande förståelse av hjärnan, säger Henry Markram.
Utbytt ledning efter konflikter
Men kritikerna mot projektet bland Markrams hjärnforskarkollegor har varit många. Det har inte minst blivit till en strid om EU:s forskningspengar, där vissa anser att projektet med datorhjärnan fått för mycket resurser.
Nu har den formella ledningen för projektet bytts ut, men Henry Markram har fortfarande förtroendet för att leda själva forskningen för att bygga datorhjärnan, enligt Sten Grillner i projektets styrelse.
– Henry har inte varit rätt person för att samordna alla de 110 universitet som ingår i projektet. Men han har fortsatt ansvaret för forskningen, säger Sten Grillner, professor på Karolinska Institutet och en av dem som sitter i styrelsen för EU:s enorma hjärnforskningsprojekt.
Projektet är 10-årigt. Därefter ska man ha byggt någon slags simulering av mänsklig hjärnaktivitet.
– Vetenskap handlar om att öppna dörrar. Vi har inte öppnat den här dörren ännu, möjligheterna är ändlösa, säger Henry Markram.
Mer om världens satsningar på att kartlägga hjärnan i Vetenskapens värld 20 april 20.00 i SVT2 och på SVT Play.