Tillsammans med kollegor från övriga Europa har professor i zooekologi, Åke Lindström vid Lunds universitet studerat data kring sommartemperaturer, fåglar och fjärilar under de senaste 20 åren. Under den perioden har vår världsdel blivit varmare och temperaturen har flyttats norrut, närmare bestämt med 250 kilometer. Resultaten av den studerade informationen visar att fågel- och fjärilsamhällena inte hängt med.

– Både fjärilar och fåglar svarar på klimatförändringarna, men inte tillräckligt fort för att hålla jämna steg med ett allt varmare klimat. Vilka ekologiska effekter detta har på längre sikt vet vi inte, säger Åke Lindström.

Fjärilar snabbare än fåglar
Men, fjärilarna har varit aningen snabbare än sina medflygare fåglarna. I snitt har de små bevingade varelserna flyttat 114 kilometer norrut, medan fåglarna bara kommit 37 kilometer på väg.

Forskarna spekulerar i att fjärilarnas kortare livslängd kan vara orsaken. De anpassar sig snabbare eftersom de helt enkelt inte lever lika länge. En annan anledning till skillnaderna skulle kunna vara att fåglarna återkommer till samma häckningsplats som tidigare år.

– En oroande aspekt av detta är om fåglarna kommer ur fas med fjärilarna, eftersom fjärilslarver och insekter i allmänhet utgör en viktig födokälla för många fåglar, säger Åke Lindström.

Inför studien delades fåglarna in i två grupper: kalla och varma, det vill säga fåglar som trivs i kallare respektive varmare förhållanden. Exempelvis tillhör domherre och sävsparv den kalla gruppen och svarthätta och steglits den varma.

Generellt har man kunnat se en ökning i Sverige av de varma fåglarna, och en minskning av de kalla. När det gäller nya arter som tillkommer, och gamla som försvinner från en viss plats, syns samma mönster. När det gäller fjärilar finns inga motsvarande uppgifter.

– De senaste 50 åren har fåglarnas och fjärilarnas antal och utbredning främst påverkats av jordbruk, skogsbruk och urbanisering. Klimatförändringarna seglar nu upp som en allt viktigare faktor för utvecklingen av den biologiska mångfalden, säger Åke Lindström och fortsätter:

– För Sveriges del kommer detta förmodligen att innebära fler fågelarter på sikt, många nya arter är redan på gång från kontinenten.

Annelie Larsson
SVT Vetenskap