Det är företaget Hyperloop Technologies Inc (HTI) som i veckan visar upp sitt bygge i Nevada-öknen. Just Hyperloop är namnet på det transportsystem som förespråkarna tror ska förändra hur vi reser och transporterar varor.
– Det är en viktig milstolpe för dem. Det är lite som för första gången ställa ett tåg på räls och säga: vi kör. De är på den nivån nu, säger Peter Georén till TT.
Han är föreståndare för Kungliga tekniska högskolans (KTH) transportlaboratorium och har tagit emot medarbetare från HTI på studiebesök i Stockholm vid två tillfällen, senast i november.
Långt rör
HTI är nu ett av flera som tagit upp entreprenören Elon Musks vision om ett transportsätt som för många låter som hämtat ur en science fiction-film. Ett långt rör med minimalt lufttryck ersätter själva tågrälsen. Där inne ska kapslar kunna transportera människor på samma sätt som rörpost skickas.
Till exempel sträckan Los Angeles-San Francisco (600 kilometer) ska kunna avverkas på ner till en halvtimme – jämfört med nuvarande drygt sex timmar med bil – tack vare en topphastighet på 1.200 kilometer i timmen.
Förespråkarna ser flera fördelar förutom de kraftigt nedkortade restiderna, exempelvis att tågvagnarna inte ska behöva vara lika tidtabellsstyrda, utan kunna stanna på många olika ställen.
– Deras grundtanke är inte att köra långa tåg, utan små vagnar som skickas iväg med ett fåtal sekunders marginal i de här rören. Man ska helt personstyrt kunna stanna var man vill, till exempel, du och dina vänner vill åka till Norrköping. Sedan kräver det här en massa tekniska förutsättningar som inte har visats ännu, säger Peter Georén.
Dyrt att bygga
Mycket är dock fortfarande oklart, inte minst de faktiska kostnaderna. Vissa gör bedömningen att sträckan San Francisco-Los Angeles skulle kosta 16 miljarder dollar, drygt 100 miljarder kronor att bygga. Skeptiker talar om snarare 800 miljarder kronor. Som exempel kan anges att en planerad testbana i Kalifornien på åtta kilometer beräknas kosta 600 miljoner kronor.
– Det som är tilltalande är att man slipper göra banvallar som bryter till exempel Sverige i två bitar, säger Peter Georén om lösningen att bygga tågrören på ställningar ovanför marken. Att anlägga banvallar kostar såväl pengar som miljö.
Vad tror du om dess framtid?
– Jag vill jämföra med bröderna Wright och deras första flygning 1903. Det tog tre år innan man trodde på Wrightbrödernas idé. De här är inne på lite samma resa. Det är inte självklart hur det här kommer att tas upp av samhället, men man kan ju kika tillbaka i historien hur det gick och jag tror det kommer att upprepas.