En man skjuter sitt jobb på framtiden. Foto: TT

Så får du saker gjorda i tid

Uppdaterad
Publicerad

På Stockholms universitet håller man nu på att ta fram en behandling på internet för att hjälpa dem som har svårt att komma till skott. SVT tipsar dig om hur du blir kvitt ditt uppskjutarbeteende.

Nästan alla har problem med att komma till skott och få saker och ting gjorda i tid. En del har det ofta, andra mera sällan. Problemet blir allt större och man räknar med att ungefär var femte vuxen har problemet.

Skam- och skuldkänslor

Det är inte riskfritt att ständigt skjuta upp saker vi måste göra. Förutom att det ger oss skam- och skuldkänslor, för att vi inte tycker att vi är ”karaktärsfasta” nog att stå emot lockelserna, så leder beteendet till ökad stress, ångest och i vissa fall till depression.

På Stockholms universitet håller man nu på att utvärdera en tio veckor lång internetbaserad behandling för personer som lider av det här problemet, som också kallas för prokrastinering.

Två behandlingar

Man har testat två behandlingar – en där patienten ensam följer behandlingen och en där det även finns tillgång till en terapeut. Sedan har man jämfört med de personer som stått på en väntelista och inte fått någon behandling alls.

Det har visat sig att behandlingen fungerar lika bra oavsett om patienten jobbat ensam mot datorn eller haft tillgång till en terapeut. Och jämfört med de som inte fått någon behandling alls mår patienterna klart bättre.

Evolutionär fördel

Men rent psykologiskt så finns det kanske ingen anledning att känna skam och skuld för att vi skjuter upp saker. Snarare tvärtom.

– Om man går långt tillbaka i tiden har det funnits en stor evolutionär fördel med att skjuta upp, säger Per Carlbring, professor i klinisk psykologi som leder studien vid Stockholms universitet.

Ytterligare studier

Just att man inriktar sig på att överleva för stunden har varit mycket bättre än att komma på olika uttänkta strategier för framtiden.

– Men så är det inte längre nu i vår värld. Nu premieras man mer och mer för att man ska ha långsiktiga mål och det här kortsiktiga har försvunnit mycket, säger Per Carlbring.

Det återstår ytterligare studier kring internetbehandlingen av uppskjutarbeteendet. Men om något år tror forskarna att den ska finnas till användning inom till exempel vården.

Så gör du för att motarbeta ditt uppskjutarbeteende – utan internetbehandling

  • Vänta inte till det känns ”rätt”. Sätt igång så blir i alla fall lite gjort.
  • Lägg till något roligt till det tråkiga. Plugga eller städa tillsammans med någon.
  • Delmål är ett bra sätt att bryta oviljan inför tråkiga uppgifter. Vitsen är att övervinna obehagskänslan.
  • Ifrågasätt perfektionisten i dig. ”Allt eller inget”-tänkandet förstör mer än vi anar.
  • Belöna dig efter att du ansträngt dig.
  • Ta regelbundna pauser, även om du har flyt. Studier visar att man tappar energi efter som mest 100 minuter med varje arbetsuppgift.
  • Sätt dig i lugna miljöer.
  • Stäng av smartphone och onödiga program på datorn när du behöver koncentrera dig.
  • Gör alla krävande arbetsuppgifter då du arbetar bäst, oftast på förmiddagen.
  • Investera i fysisk aktivitet. Forskning visar att regelbunden träning ökar förutsättningarna att hantera tankar och känslor som uppstår i särskilt stressande situationer.
  • Att ändra vanor är inte en punktinsats. Det är en ständigt pågående process med bakslag och nya tag.
  • Fundera på varför du känner en sådan olust. Är det en uppgift som faktiskt ligger i linje med vad du vill med det liv? Har du tagit på dig för många uppgifter? Är det ens möjligt att hinna med det du förutsatt dig? Har du svårt att säga nej?

Källa: Professor Per Carlbring.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.