Så här såg gladiatorskolan I Carnuntum ut. Forskarna har lyckats återskapa de nästan 2000 år gamla byggnaderna utan att ta ett enda spadtag.

Här tränade antikens gladiatorer

Uppdaterad
Publicerad

Ny teknik gjorde det möjligt för forskarna att återskapa Romartiden i datorn – utan att ta ett enda spadtag.

Halvvägs mellan Wien i Österrike och Bratislava i Slovakien låg en gång den mäktiga staden Carnuntum.

Då – för nästan tvåtusen år sedan – var det här Romarrikets yttre gräns – och centrum i provinsen i Pannonien.

En liten del av staden grävdes ut på 1800- och 1900-talen, men det mesta ligger fortfarande gömt under marken, och där hade nog de flesta trott att hemligheterna skulle förbli. Området är jättelikt och en fullständig klartläggning skulle ha tagit många tiotals år – och kostat enorma summor.

Men nu är forskarna tillbaka i Carnuntum: den här gången utan spadar och borstar – men med mer avancerad teknisk utrustning.

”Skattletande”

Ludwig Bolzmann-institutet i Wien leder ett internationellt samarbete, där bland annat det svenska riksantikvarieämbetet deltar, som går ut på att göra arkeologiska underökningar utan att gräva i marken.

Med hjälp av markradar, magnetometrar och flygburen laserscanner kan de se ned genom markytan, och avslöja gamla husgrunder, vattenledningar och gravar.

– Det är fascinerande att upptäcka strukturer som inte har skådats på 2000 år. Det är som en sorts vetenskapligt skattleteri, säger geofysikern Immo Trinks, som är tjänstledig från riksantikvarieämbetet för att arbeta med projektet.

Sensationell upptäckt

Carnuntum är en perfekt plats för forskarna eftersom stora delar av den gamla staden ligger under jordbruksmark, och inte har byggts över sedan storhetstiden på 200- och 300-talen.

De nya mätningarna visar tydligt hur staden sträckte sig över en kvadratmil, och hade militära anläggningar i ena delen och civil bebyggelse i den andra.

Sedan länge har man vetat att Carnuntum hade minst två amfiteatrar – och det var i närheten av den större av dem – en anläggning för 13000 åskådare – som de gjorde en sensationell upptäckt.

Ute på ett fält strax intill såg de grunderna till ett fyrkantigt byggnadskomplex, som de snart insåg måste ha varit en träningsanläggning för de gladiatorer som visades upp inne på arenan.

Det finns en liknande anläggning i Rom, som är delvis utgrävd, men här såg forskaren en hel  så kallad gladiatorskola framträda på bildskärmarna:

– Det måste ha varit så här det kändes att se de första röntgenbilderna, när man plötsligt kunde se mänskliga ben utan att skära i köttet, säger arkeologen Wolfgang Neubauer som leder arbetet i Carnuntum.

Med hjälp av vad som går att läsa ut av grunderna, och utifrån vad man vet om romersk byggnadskonst från bland annat Pompeji i Italien, har forskarna långsamt byggt upp hela gladiatorskolan i 3 D. Datorbilderna ger en tydlig bild av den miljö där antikens priskämpar levde.

Dyrbara slavar

Skolan i Carnuntum hade plats för upp till 80 gladiatorer, och fynden ger en helt ny inblick i deras tillvaro. Å ena sidan var de slavar, och levde i ett fängelse med minimala celler. Samtidigt avslöjar anläggningen att ägarna la ned mycket pengar på sina kämpar.

Forskarna hittar grunderna till badhus, vattentoaletter och egen begravningsplats. En av träningslokalerna hade till och med utrustats med golvvärme för att träningen skulle kunna pågå vintertid – när det kan bli rejält kallt i området.

På innergården fanns även liten arena, med läktare för de personer som kom på besök för att hyra in gladiatorer till kamperna på arenan. Ofta handlade det om politiker som ville göra intryck i en valrörelse:

– Gladiatorspelen var gratis, och alla som kom för att titta visste vem det var som hade betalat. Det här var Big Business, säger Wolfgang Neubauer.

Dödande sällsynt

Fynden hjälper också till att avliva gamla myter om gladiatorerna. Med tanke på hur mycket pengar som lades ned på deras träning, så tror forskarna att det var sällsynt att de tilläts döda varandra.

Många av dem kunde troligtvis tjäna gott om pengar på sina kamper, och hade möjligheten att bli fria efter en viss tid. Kanske var det just frigivna slavar som arbetade som tränare vid skolan.

Marion Grossman, som är arkeolog vid det lokala besökscentret, tror att en del av kämparna hade hög status i samhället.

– De bästa gladiatorerna var superstjärnor, ungefär som i wrestling eller något liknande i dag, säger hon.

”Framtidens arkeologi”

Ludwig Bolzmann-institutet fortsätter med sin kartläggning av Carnuntum, och har samtidigt flera andra projekt på gång i Europa.

Forskarna här anser att den här tekniken har flera fördelar; dels kan man göra undersökningar där traditionella utgrävningar skulle ha blivit för dyra eller tidskrävande, dels kan man studera saker som finns under marken utan att riskera att förstöra historiska föremål.

– Jag tror att det är kommer att bli allt vanligare framöver. Jag kan bara citera våra norska partners, som kallar det ”fremtidsarkeologi” säger Wolfgang Neubauer.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.