Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Hjärnan förändras av mobilen

Forskning visar att vår hjärna kan förändras eller till och med krympa av att vi ständigt är uppkopplade med mobiler, läsplattor och datorer.

I en rapport från Internetstiftelsen använder var tredje tvååring internet och bara tre procent av befolkningen saknar mobil.

Nu visar forskning att våra hjärnor kan förändras av att vi numera så intensivt använder internet, inte minst i våra mobiler. Vissa studier tyder till och med på att delar av hjärnan bokstavligen krymper, något som man tidigare sett som ett resultat av långvarig stress.

"Volymen minskar, vi vet inte varför"

Men att dra slutsatsen att den här typen av förändringar i hjärnan skulle vara skäl till oro skulle definitivt vara förhastat, menar Sara Bengtsson, hjärnforskare vid Karolinska institutet.

– Vi ser att volymen minskar, men vi vet inte vad det beror på. En förändring i hjärnan skulle även kunna tyda på en positiv effektivisering, säger Sara Bengtsson.

Det är fortfarande för tidigt att slå fast vad de eventuella förändringarna i hjärnan innebär, eller ens om det är bra eller dåligt.

Det finns många studier om kopplingen mellan flitigt användande av smarta mobiler, stress och minnets funktioner. Vissa forskare menar att beteendet kan liknas vid ett beroende och en extrem form av detta beteende – där personerna drabbas av stress och ångest om de inte har sina mobiler – har till och med fått ett eget namn, "nomofobi". Ordet har skapats av ”no mobile phobia”, rädsla för att vara utan mobiltelefonen.

Hjärnan vänjer sig vid internet som minne

Särskilt hur långtidsminnet kan försämras av intensiv användning av internet och mobiltelefoner har studerats. En hypotes är att hjärnan vänjer sig vid att det vi läser inte behöver kommas ihåg, eftersom det lätt kan plockas fram igen.

– Det finns studier som tyder på att det vi inte aktivt försöker komma ihåg, tenderar vi att komma ihåg sämre. Däremot vet vi bättre hur vi kan hitta den här informationen vid behov, säger Armita Golkar.

Hon menar att det här till stor del är en logisk och bra utveckling. Att vi slipper lagra sådant som portkoder och telefonnummer i hjärnan gör bara att hjärnkapaciteten kan användas till annat. Men det finns en del kunskap som vi däremot bör fortsätta att lagra i vårt långtidsminne; både personliga minnen och annat behövs i minnet.

– Om vi skulle anta att det mesta som vi läser hamnar i den här kategorin "jag behöver inte komma ihåg" då får vi problem att generera ny kunskap. Vi behöver nämligen ha information och kunskap tillgänglig i våra hjärnor för oss för att kunna använda kunskapen i oss till att associera fram ny kunskap. Det är så vi kan få nya idéer, säger Armita Golkar.

Blått skärmljus stör

Mobiltelefonen kan även störa sömnen på olika sätt enligt forskning, bland annat på grund av skärmens blåa ljus. Och långvarig sömnbrist kan leda till flera negativa hälsoeffekter och dessutom kan både lång- och korttidsminnet försämras av dålig sömn.

– Om du använder mobilen på kvällen så utsätts du som regel för kraftigt ljus, som dessutom är blått. Denna kombination minskar och fördröjer utsöndringen av hormonet melatonin, som vanligtvis utsöndras kvälls- och nattetid. Utsöndringen främjas av mörker och detta hormon har som funktion att underlätta för oss att bli sömniga, säger sömnforskaren Jonathan Cedernaes vid Uppsala universitet.

Däremot tyder annan forskning på att sömnstörning från vårt tittande på skärmar motverkas kraftigt om vi vistas tillräckligt mycket i dagsljus på dagen.

"Onödig oro"

Armita Golkar anser att vi kan vi utnyttja de nya kunskaperna för att undvika mobiltelefoners eventuella negativa inverkan på sömnen och minnet, bland annat genom att skruva ner ljusstyrkan i våra mobiler och surfplattor på kvällarna.

Sömnforskaren Jonathan Cedernaes nämner att det numera även finns programvaror, som Lux (Android) och Night Shift (Iphone) som ändrar skärmljuset så att kvällstiden med mobilen inte ska ge samma påverkan.

Armita Golkar varnar ändå för att larmrapporter som handlar om förändringar av hjärnan och möjliga skadliga effekter av mobiltelefoner i sig kan skapa en onödig oro – att en stor risk med den här typen av uppmärksamhet kring forskning snarare är att folk blir oroliga för sin mobilanvändning, och att den oron i sig i så fall kan vara skadlig, förmodligen mer skadlig än mobilanvändningen i sig.

Mer om hur hjärnan, sömnen och minnet kan påverkas av internet- och mobilanvändningen lördag den 15 oktober i programmet Vetenskapsstudion i SVT Play (från klockan 9) och i Kunskapskanalen (20.00).