Foto: TT

Höstdeppad? Nu vet forskarna varför

Uppdaterad
Publicerad

Känner du dig nedstämd i höstrusket? Nu kan forskarna, med hjälp av hjärnscanning, ha svaret på varför.

Mer än tolv miljoner människor i norra Europa drabbas vintertid av så kallad säsongsbunden depression, eller vinterdepression, som på engelska fått den passande förkortningen SAD.

Ett forskarlag vid Rigshospitalet i Köpenhamn och Köpenhamns universitet har undersökt vad som orsakar förändringarna i humör, sovmönster och ätbeteenden.

– Vi har haft en stark misstanke om att molekylen serotonin är inblandad i vinterdepression, säger Brenda McMahon, läkare och forskare som lett studien.

Signalsubstansen serotonin är verksam mellan nervcellerna och har betydelse för hur vi mår.

Scannade hjärnor

Nu har forskarna kunnat bevisa sambandet. Genom PET-scanning av elva drabbade personers hjärnor kunde forskarna se skillnader i nivåerna av ett protein som transporterar serotonin, jämfört med 23 friska personer.

– Vi kan se att personer som påverkas av SAD har låga nivåer av de här transportörerna på sommaren, men att de ökar när personen går in i vinterdepressionen, säger McMahon.

Och ju högre nivåer, desto sämre mådde de drabbade.

Transportproteinet för tillbaka serotonin in i nervcellerna, där serotonin inte är aktivt.

För de friska personerna, som valdes för att de inte påverkades av årstiderna, var nivåerna de omvända.

Ljuset kan påverka

Vad som egentligen påverkar nivåförändringarna är oklart, men Brenda McMahon arbetar med ett annat projekt för att se om ljus har betydelse. 60-70 procent av de som drabbas av vinterdepression mår bättre av ljusterapi.

– Vi har i hjärnan ett system som tar emot information om ljuset från ögat, som går direkt till de djupare lagren av hjärnan vilka i sin tur kommunicerar med platser i hjärnan som styr hunger, sömn och reproduktion, säger hon.

Rönen presenterades nyligen vid en neurovetenskapskongress i Berlin.

Undersökningen

Den danska studien är den första i sitt slag där man följt samma personer under både vinter och sommar.

Personerna har undersökts med en så kallad positronemissionstomografi (PET). Tekniken används främst för att undersöka hjärna och hjärta och ger bilder av exempelvis genomblödningen och förbrukningen av syre och glukos i olika organ.

PET kan också användas för att upptäcka tumörer. Oftast görs PET samtidigt som skiktröntgen (datortomografi) i en gemensam apparat.

Källor: Cancerfonden, NE (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.