Temat för årets IgNobelceremoni vid Harvarduniversitetet i USA var universum och de tio priserna delades också ut till forskare som sysslat med allt mellan himmel och jord.

Vinnare i klassen anatomi var en riktigt forskningskändis, den världsberömde primatforskaren, Frans de Waal, som ligger bakom flera studier om djurs förmåga till empati. Men den upptäckt han nu får IgNobelpriset för handlade om att schimpanser i en flock mycket väl känner igen varandras rumpor.

I försök har han visat att apor i flocken kan para ihop bilder av sina kompisars ansikten med bilder av deras bakdelar. Låter kanske som en helt onödig studie, men den visar att apor har helkroppskännedom, menar Frans de Waal och att de inte bara känner igen han- och honrumpor, utan faktiskt kopplar ihop en individuell rumpa med tidigare minnen av just den individen.

Kaffespill

En annan mer vardaglig upptäckt står de rysk-amerikanska forskarna  Rouslan Krechetinov och Hans Mayer för. De har räknat ut varför det är så lätt att spilla kaffe när man försöker gå med en för full kaffemugg. Det visar sig att som genom en tillfällighet är ofta storleken på vanliga kaffekoppar perfekt anpassade för den typer av rörelse som uppstår i vätska vid normal promenadtakt, men att det är när rörelsen blir oregelbunden som kaffet spills ut.

Lärdomar av en död lax

Gruppen bakom IgNobelpriset brukar ofta betona att upptäckterna som belönas inte alls är oviktiga eller tramsiga, utan ska få oss att först le, men sedan tänka till.

Årets pris i neurovetenskap går till en forskargrupp från Kalifornien som studerat hjärnaktiviteten hos en död lax. Överraskande nog kan de uppmäta aktivitet i hjärnan hos den döda laxen. Craig Bennett som ligger bakom den här studien ville visa att är man inte försiktig med en mycket noggrann metod och justerar för statistiska fel kan man få fram nästan vad som helst. Så han körde både levande mänskliga försökspersoner och en död lax i en magnetkamera och undersökte aktiviteten i deras hjärnor med fMRI när han visade bilder av människor som utförde olika sysslor.

Orsaken är fMRI har en viss felmarginal, eftersom den har över 130 000 voxlar (den tredimensionella motsvarigheten till pixlar) och risken att minst en ska vara felaktig är stor. De allra flesta forskare känner väl till detta och gör de rätta statistiska korrigeringarna för att komma åt felaktiga utslag, men innan laxstudien publicerades var det betydligt vanligare att så inte skedde.    

Ammunition blir diamanter

Ytterligare sju upptäckter prisades av IgNobel juryn. Miljöingenjören Johan Pettersson belönades alltså för sin studie om varför folk i Anderslöv har grönt hår. En holländsk forskargrupp har upptäckt att allt verkar lite längre när man lutar sig mot höger. Det har en enkel psykologisk förklaring som innebär att vi är vana att läsa talserie från vänster till höger med det största talet längst till höger.

Fredspriset gick till en rysk forskare som försöker omvandla gammal rysk ammunition till diamanter. Två japaner delar akustiskpriset för den efterlängtade uppfinningen som hindrar pratkvarnar från att fortsätta prata genom att skapa återhörning med eftersläpning, vilket gör det nästan omöjligt att tala.

Dessutom får en amerikansk myndighet litteraturpriset för en oerhört omständlig studie av hur man förbereder en rapport om rapporter av rapporter.

Fysikpriset går till forskarna som studerat hur en hästsvans egentligen rör sig.

Medicinpriset gåt till den hedervärda rapportern ”Så hindrar man tarmen från att explodera vid särskilda  koloskopiundersökningar”.