Asteroiden har beräknats till cirka 30 meter i diameter. Beräkningarna av banan har lämnat ett mått av osäkerhet: 24.000 kilometer är det närmaste avståndet (mycket närmare oss än månens bana), men mer sannolikt är att det blir betydligt längre bort.

– Vi vet att asteroiden är lite större än den som exploderade ovanför Tjeljabinsk för ett par år sedan. Banan har inte bestämts helt men tillräckligt för att vi kan säga att den inte kommer att träffa jorden, säger Jan-Erik Wahlund på institutet för rymdfysik i Uppsala.

Tidsfråga innan det smäller

Vi kan sova gott. Den här gången. För problemet finns på riktigt: hundratusentals stenbumlingar finns i banor som korsar jordens bana. Det är bara en tidsfråga innan det smäller.

De riktigt stora asteroiderna, en kilometer eller mer, de så kallade ”planetdödarna” krockar med tiotals miljoner års avstånd mellan varje nedslag. Nu har man ganska god koll på dem, så de är inte problemet.

”Tsunami ingen tidigare skådat”

Det är istället de asteroider som är 100-150 meter i genomskärning. Den senaste lämnade en stor krater i nuvarande Mauretanien i Nordafrika för bara 9.800 år sedan.

– Om en 100-meters slår ner blir det en krater på 1-2 km storlek. Sedan slår den ut i princip ett område som är hundra gånger större än det. Minst. Så ett litet land blir utslaget, säger Jan-Erik Wahlund.

– Om den istället slår ner i havet får man en tsunami som ingen tidigare skådat.

Går det att stoppa asteroid?

Det är väldigt svårt att hålla koll på hundratusentals rymdbumlingar, men sådant arbete pågår alltså. Och i förlängningen kommer förstås frågan: om man upptäcker en stor sten på väg rakt mot oss, kan man stoppa den?

Europeiska ESA och amerikanska NASA har planer på ett försök att se vad som händer om man låter en rymdsond krocka med en asteroid i hög fart.

– Vi skulle flyga en rymdfarkost till en dubbelasteroid som heter Didymos. Den mindre delen är bara 150 meter stor, den större än cirka 800 meter. När vi parkerat oss runt den kommer en amerikansk rymdfarkost på 300 kg och smäller in i den mindre Didymos-delen med sex kilometer i sekunden. Och vi iakttar alltsammans från instrumenten runtomkring, säger Wahlund.

Kan puttas ur bana

Meningen är också att en liten svenskbyggd kub-satellit ska finnas på asteroidens yta när den amerikanska sonden krockar. Vad kan man vänta sig för resultat?

– Den kommer inte att kunna splittra asteroiden i delar. Nedslaget kommer inte att rubba den särskilt mycket, kanske puttas den bara till delar av en millimeter per sekund. Men över en dag blir förändringen 30-50 meter, så den kommer att börja röra sig litegrann, säger Jan-Erik Wahlund.

Beslut om det här projektet kan väntas under 2016.