Foto: TT

Humlor och bin slås ut av jordbruksmedel

Uppdaterad
Publicerad

Ny svensk forskning kan avgöra en infekterad strid mellan kemiindustrin och EU. Den nya svenska studien visar att ett av jordbrukets vanligaste medel mot insektsangrepp slår hårt mot både vildbin och humlor.

Det handlar om så kallade neonikotinoider, ett bekämpningsmedel som står för 20-30 procent av den totala mängden insektsmedel i jordbruket.

De svenska forskarna har placerat honungsbin, vildbin och humlor i närheten av fleras olika sorters rapsfält, både giftfria och fält där rapsfröna ”betats med” – alltså badats i – sådana bekämpningsmedel som kallas neonikotinoider. Sedan har forskarna följt insekterna och deras samhällen och sett hur de drabbats av att leva med rapsblommor som innehållit gifterna.

Slutsatserna är enligt forskarna mycket tydliga, till och med överraskande tydliga.

– Man kan säga att resultaten entydigt visar att humlesamhällen klarar sig väsentligt mycket sämre och vilda bin har inte lyckats reproducera sig alls vid de fälten som betats med de här bekämpningsmedlen. Effekten är katastrofal av de här kemikalierna, säger Ingemar Fries, en av forskarna bakom studien och professor vid Lantbruksuniversitetet i Uppsala.

Pollinerande insekter som bin och humlor är avgörande för både växtlighet och jordbruk. Därför har de problem som de här insekterna drabbats av på senare år uppmärksammats stort. Men det har rått osäkerhet om vilka orsakerna är till insekternas problem att klara sig.

Kan avgöra EU:s strid med kemiföretagen

Den här studien kommer sannolikt att få stor betydelse för EU:s planer att förbjuda användningen av neonikotinoider, åtminstone för grödor som blommar. För när bin och humlor samlar pollen och nektar får de i sig ämnena, och riskerar skador på nervsystemet. EU har ett tillfälligt förbud mot de här kemikalierna när de används för blommande växter.

– För två år sedan lyckades bioodlarorganisationer få tillstånd på EU-nivå ett förbud mot neonikotinoider. Det har blivit mycket konflikter kring det. Kemiföretagen har stämt EU och vill att förbudet hävs, berättar Ingemar Fries.

Tidigare studier har visat att även honungsbins nervsystem drabbas av kemikalierna. Men eftersom deras samhällen är så stora så drabbas de inte på samma sätt som humlor och vildbin.      

– Honungsbin klarar detta bättre, för där finns i samhällena en enorm buffert. Ett enda samhälle kan innehålla 10 000 eller 20 000 individer och då är det inte lika avgörande om några tusen individer dör, säger Ingemar Fries.

Vill fortsätta med kemikalien

Trots de nya forskningsresultaten vill den svenska organisationen Svensk Raps fortsätta använda kemikalien.

– Det är förstås inte bra att vildbin och humlor drabbas, men man måste väga det mot effekterna att inte kunna odla de här grödorna. Jag ser inget alternativ för att skydda oljeväxterna mot skadedjur, säger Albin Gunnarsson som är tillförordnad vd för organisationen Svensk Raps.

Forskaren Ingemar Fries är osäker på hur EU nu kommer agera, men han hoppas att forskningen nu ändå får beslutsfattarna att stoppa neonikotinoiderna från jordbruket.

Kemikalierna neonikotinoider är en miljardaffär för både kemiindustrin och det storskaliga jordbruket runtom i världen. I Sverige används det mest för rapsodlingar, men i andra delar av världen är det till exempel inom majsodlingar som neonikotinoider används.

”Det är mycket pengar det handlar om”

– Det är svårt att veta hur det går nu, det är mycket pengar det handlar om och det finns lobbyorganisationer som är starka och som kommer att försöka motverka förbud. Men jag tror och hoppas att förbudet mot de här bekämpningsmedlen kommer att fortsätta, det borde det göra på vetenskaplig grund.                                                     

Ingemar Fries menar dessutom att kemikalien kan vara ännu mer skadlig än vad man hittills insett. Det är inte säkert att bara bin och humlor drabbas.

– Bara fem procent av de här kemikalierna tas upp i växten, över 90 procent läcker ut i ekosystemet i jorden och vattnet, och vi vet att vattenlevande djur är känsliga för de här ämnena. Samma sak gäller det känsliga ekosystemet nere i jorden, säger Ingemar Fries.

Den nya svenska forskningen presenteras ikväll och publiceras i veckans nummer av vetenskapstidskriften Nature.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.