Den sedimentära berggrunden i Quebec hör till världens och mest opåverkade äldsta bergarter. Där har forskare från University College London hittat spår av liv som är minst 3,77 miljarder år gamla. I stenen finns fossil av bakterier som bildat rör- och trådlika strukturer. De tros ha frodats kring varmvattenskällor i djuphavet där de använt järn som energikälla.
– Vår upptäckt stödjer idén att livet uppkom vid hetvattenskällor i havet kort efter att jorden bildades, säger Mathew Dodd, som är doktorand vid UCL och huvudansvarig för studien där även Norges geologiska institut deltagit.
Liv när jorden var ung
De tidigare äldsta fossil man hittat är spår av mikroorganismer i västra Australien. De är 3,5 miljarder år gamla. De nyfunna från Kanada bildades för mellan 3,8 och 4,3 miljarder år sen. Det betyder att livet i så fall uppkom bara några hundra miljoner år efter att solsystemet bildats.
– Det flyttar ju tillbaka livet. Hittills visste vi att det fanns liv för 3,5 miljarder år sedan och nu flyttas det bak ett antal hundra miljoner år. Det tyder på att liv faktiskt fanns tidigt på jorden, säger Magnus Ivarsson, paleobiolog på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Han forskar själv på mikrofossil i havet, men har inte själv deltagit i studien.
Sökt andra förklaringar
En del forskare har ifrågasatt om mikrofossilerna från Australien verkligen härrör från levande organismer. De kan ha bildats av andra processer i högt tryck och temperatur. Därför har forskarna vid UCL noga undersökt om det funnits andra förklaringar till hur fossilerna från Kanada har bildats. Det är inte bara kemiska spår utan rörformiga strukturer av hematit, eller ”rost”, upp till några tiondels millimeter stora. Analyserna visar att de har samma grenlika former som järnoxiderande bakterier som hittas idag kring hetvattenkällor. Dessutom har man funnit andra mineral i stenen som grafit, apatit och karbonat som ofta finns i levande vävnad och i fossiler. Det gör att forskarna drar slutsatsen att mikrofossilerna verkligen har bildats av något levande. Magnus Ivarsson är också övertygad.
– Först är man alltid skeptisk. När det handlar om så här gammalt liv så börjar varningsklockorna ringa, men jag känner mig övertygad om att det är spår av liv vi ser här, säger han.
Kan ge svar om liv på Mars
Upptäckten av de gamla bakteriefossilen ökar förhoppningarna att nåt liknande kan ha bevarats också på andra planeter. Att hitta liknande mikroskopiska struktorer i sten är målet för en expedition till Mars om några år.
– Om vi kan hitta sådana spår av liv på jorden med mycket omvandlade bergarter så kan vi definitivt hitta det på Mars också. Det här visar att liv kan bevaras i de här miljöerna, och att vi borde åka dit och leta, säger Magnus Ivarsson.
– Den här upptäckten visar att livet uppkom på Jorden vid en tid då både Jorden och Mars hade flytande vatten på ytan, vilket väcker intressanta frågor om utomjordiskt liv. Vi skulle kunna hitta bevis för att det funnits liv på Mars för fyra miljarder år sedan. Om inte har jorden varit ett speciellt undantag, säger Matthew Dodd.