En solstorm som inträffade för två år sedan var nära att ”slunga modern civilisation tillbaka till 1700-talet”, enligt Nasa. Vi klarade oss då –- men faran är inte över.
Risken att vi råkar illa ut inom tio år är tolv procent, enligt den amerikanska fysikern Pete Riley.
Kommer tveklöst ske igen
Den svenske astronomen Johan Warell säger att solstormar – när partikelflödet och magnetfältet som träffar jorden är extra kraftigt – tveklöst kommer att ske igen.
– Men det går inte att säga när. Pete Riley har räknat sannolikhet utifrån statistik och fått fram en oväntat hög risk. Och det kan mycket väl vara så, men det är ju 90 procents chans att det inte sker något då.
Enorma kostnader
En solstorm av den omfattning som missade oss 2012 skulle kunna orsaka skador för enorma kostnader, i form av omfattande strömavbrott, utslagna säkerhetssystem, radiokommunikationer och gps-system.
– Man har sett tidigare att kraftiga utbrott, till exempel i Kanada 1989 och i Sydsverige 2003, har slagit ut viktiga tekniska system och det kan få omfattande konsekvenser. Lokalt kan det handla om bränder och exploderade elanläggningar.
I modern tid har vi inte upplevt en extrem solstorm. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ökar dock samhällets sårbarhet för solstormar i och med det växande beroendet av el.
Svårt att skydda sig
Risken att en solstorm skulle slunga modern civilisation tillbaka till 1700-talet anser Johan Warell dock vara ett kraftigt överdrivet scenario.
– Potentiellt kan vårt moderna teknikbaserade samhälle påverkas betydligt under en tid, men det här låter överdrivet.
Precis som med andra naturkatastrofer pekar han på det svåra i att skydda sig mot solstormar.
– Man kan skydda vissa känsliga och samhällsviktiga system som elstationer till en viss gräns, men inte fullt ut och inte överallt.
Fakta
- Solutbrott, eller solar flares, är urladdningar eller väldiga explosioner av plasma på solen. De förstärker den så kallade solvinden, ett flöde av partikelstrålning och magnetfältslingor, inklusive ultraviolett och röntgenstrålning, som strålar ut från solen.
- De kraftigaste solutbrotten kommer i elvaårscykler när solen är mer aktiv, med relativt låg aktivitet däremellan.
- När flödet är extra kraftigt och träffar jorden talar man om solstorm. Sådana kan skada satelliter samt slå ut elnät, radiokommunikation och tele- och datatrafik.
- En ytterst kraftig storm inträffade 1859, och kallas därför ”superstormen” eller Carrington Event, efter den engelske astronomen Richard Carrington. Andra kraftiga stormar noterades 1958, 1989 och 2000.