Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Kaffe kan förebygga diabetes

Grön, röd eller brun kaffeböna? Den gröna är den nyttigaste.

Kaffe på maten i form av ett piller – snart kan kaffekonsumtion få en helt ny betydelse för personer med diabetes.

Ett enkelt och helt naturligt piller innehållande extrakt från gröna kaffebönor kan sänka blodsockernivån.  

- Det skulle innebära ett stort framsteg i behandling av typ 2-diabetes, säger Joe Vinson som forskat på den gröna bönans effekter. 

Välgörande syra i kaffet

Det är substansen klorogensyra i kaffebönorna som har en förmåga att kunna sänka höga blodsockernivåer och därmed förebygga typ 2-diabetes.

- Cirka 30 minuter efter intag av mat är glukosnivån i blodet som allra högst. Med en dos extrakt på 400 milligram kan nivån sänkas med 24 procent.

Klorogensyra finns inte bara i kaffebönor utan även i äpplen, körsbär, plommon och flera andra frukter och grönsaker. Men den gröna orostade kaffebönan har en extremt hög koncentration av klorogensyra och lämpar sig därför extra bra för framställning av extrakt.

Kaffekonsumera mera

På senare år har det forskats mycket kring kaffets hälsobringande effekter och Joe Vinson menar att det i dag finns flera tydliga bevis för att kaffekonsumtion minskar risken för utveckling av typ 2-diabetes. Bland annat visar en annan stor studie att personer som dricker 7 koppar kaffe om dagen minskar risken med hela 50 procent jämfört med personer som bara dricker 2 koppar om dagen.

Men en grön orostad böna är helt klart bättre än den rostade bruna. Rostningens höga temperaturer bryter nämligen ner mycket av klorogensyrorna. Därav fokus på framtagning av ett koncentrerat extrakt av den gröna bönan.

Diabetes

För att kroppens celler ska kunna ta upp bränsle i form av socker från blodet, behövs hormonet insulin som bildas i bukspottskörteln. Personer med typ 2-diabetes producerar dock för lite insulin för att cellerna ska kunna ta upp tillräckligt med socker. Blodsockernivån blir då för hög, vilket ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och andra hälsoproblem.

 

Typ 2-diabetes kännetecknas av insulinresistens vilket betyder att kroppens olika celler reagerar allt sämre på insulin. Blodsockret tas då inte upp av kroppens celler, utan i stället ökar halten av socker i blodet och ute i alla kroppens vävnader. Till skillnad från typ 1-diabetes utvecklas typ 2-diabetes under lång tid och har ett förstadie som kallas nedsatt glukostolerans.

 

Vid typ 1-diabetes beror sjukdomen i stället på att betacellerna i bukspottkörteln har angripits av kroppens eget immunförsvar och förstörts. Då kan kroppen inte längre tillverka sitt eget insulin. Typ 1-diabetes är delvis ärftlig och går inte att bota.

 

I Sverige lider 350 000 - 400 000 personer av diabetes, varav nio av tio har utvecklad typ 2-diabetes. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes som ökar globalt. Världshälsoorganisationen WHO räknar med en fördubbling av antalet fall från början av 2000-talet fram till år 2025.

Källa: Stockholms läns landsting