Året ska även fortsättningsvis ha 12 månader, men månaderna ska som standard vara 30 dagar. Var tredje månad (mars, juni, september och december) förlängs till 31 dagar.

Med den här kalendern får året 364 dagar. Helger som julafton och nyårsafton hamnar alltid på en lördag-söndag. Klämdagarna ska på så vis försvinna, konstaterar forskarna nöjt.

Syftet med att stävja klämdagar är enligt forskarna att det blir enklare att planera, och att ekonomin gynnas. Den ena av forskarna är professor i just tillämpad ekonomi vid det ansedda John Hopkins-universitetet i USA.

– Tänk på hur mycket tid och resurser som förbrukas varje år i varje enskild organisation i världen, för att kalendrarna måste planeras om varje år. Det är uppenbart att vår kalender skulle göra livet mycket enklare, skriver forskarna Richard Conn Henry och Steve Hanke.

– Vår plan erbjuder en stabil kalender som är helt identisk från år till år och som tillåter rationell planering av årliga aktiviteter.

Men det skulle också vara ekonomiskt gynnsamt menar forskarna.

Enligt Svenskt Näringsliv så kostar en enda röd dag mellan fem och tio miljarder kronor i bortfall i den svenska ekonomin. Med det nya förslaget skulle helgdagar hamna på det som redan är helger, och klämdagarna försvinna.

Skottvecka vart femte år
Med bara 364 dagar om året riskerar dock årstiderna att på sikt förskjutas. För att det inte ska hända föreslår forskarna att en extra vecka, en "skottvecka", läggs in i slutet av året vart femte eller sjätte år.

Den nya kalendern är mer förutsägbar. Även skrockfulla skulle få lättare att hålla reda på sin oro, eftersom fredagen den 13:e alltid skulle infalla den andra veckan varje kvartal.

År 2017 anser forskarna att deras nya kalender skulle kunna införas.

Påvens kalender från 1582 svår att ändra
Om de amerikanska forskarna skulle lyckas få gehör för sin kalender så skulle det innebära ett slut för den gregorianska kalendern, som inrättades av påven år 1582.

Många har tidigare försökt ändra på den gregorianska kalendern, men inte lyckats. Ett exempel är kameratillverkaren Kodaks grundare George Eastman, som införde en kalender med 13 månader om året. Den kalendern var den officiella kalendern inom företaget Kodak ända fram till år 1989.

Linus Brohult, SVT Vetenskap
linus.brohult@svt.se
twitter: @brohult