Klimatet skapar fästingrekord

Uppdaterad
Publicerad

Nya siffror från Smittskyddsinstitutet visar att 2011 var ett nytt rekordår för den färstingöverförda sjukdomen TBE. Och klimatförändringarna med varmare väder spås ge betydligt fler fästingar framöver. Dessutom gör vädret att allt fler fästingar bär på TBE-smittan.

En avsevärd förändring har skett i hur hårt fästingsjukdomen TBE slår. Från 50-talet, då sjukdomen först upptäcktes, fram till 1984 så varierade antal fall mellan 10 och 50. Från 1984 till 1999 var det i genomsnitt 63 fall per år.

Men 2011 var siffran uppe på 284 TBE-fall. Ungefär hälften av dem som drabbas får permanenta skador på nervsystemet för resten av livet.

Rådjursstammen har ökat och sedan kraschat

– Det är flera faktorer som samverkar. Vi har väldigt mycket fästingar totalt. Vi har haft en växande rådjursstam, och det har bidragit till fler fästingar de senaste tio åren. Den stora rådjursstammen har kraschat på grund av två extremt kalla vintrar, och då har fästingarna sökt sig till andra djur, säger Åke Lundkvist på Smittskyddsinstitutet till SVT.

De andra djur som fästingarna nu söker sig till är inte bara människor, utan också gnagare, exempelvis sorkar. Och från sorkarna finns det mycket större risk att fästingarna blir till smittbärare av TBE, berättar Åke Lundkvist.

– 2011 hade också en väldigt varm vår, det gynnar också virusets överföring till människa, eftersom fler fästingar då smittar varandra med viruset under våren.

Klimatförändringarna gynnar TBE

Och klimatförändringarna på jorden bäddar enligt Åke Lindkvist för att vi får ännu fler fästingar i framtiden. Forskning på Karolinska institutet pekar på att fästingsäsongen i södra och mellersta sverige ökar med 2-3 månader det kommande seklet, till följd av jordens klimatförändringar. Dessutom får vi på grund av det varmare vädret alltså fästingar som oftare är smittade med TBE. Det allt varmare vädret påverkar fästingsmittan på flera olika sätt.

– Klimatförändringarna som vi redan ser lite grann av den inverkar ju definitivt gynnsamt för färstingarna, och därmed mindre gynnsamt för oss människor.

Men det enda sättet som Smittskyddsinstitutet kan se graden av TBE-smitta är i nuläget på hur många människor som drabbas. Man gör inga mätningar på exakt hur många färstingar som bär på viruset.

Varför inte?

– Det finns inte resurser till det i nuläget, men med den här utvecklingen kanske det kommer bli lättare att få resurser till sådana mätningar.

Linus Brohult, SVT Vetenskap

linus.brohult@svt.se

twitter: @brohult

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.