En rekordvarm sommar, den största skogsbranden i mannaminne, och sedan kraftiga översvämningar. Sommaren 2014 var ingen lugn historia med svenska mått mätt.
Vid klimatinstitutet i tyska Potsdam sker det forskning kring vad den senaste tidens extrema väder beror på.
– Vi förväntar oss en ökning av extrema väderhändelser på grund av global uppvärmning. Men det som är slående nu är inte bara rekordvärmeböljorna, utan även med vilken hastighet som tidigare värmerekord slås, säger professor Stefan Rahmstorf.
Dubbelt så många värmeproppar
Genom att analysera stora mängder data har forskarna upptäckt att så kallade värmeproppar uppstår dubbelt så ofta efter år 2000 än innan.
Med en värmepropp avses att en våg i den jetström av luft, som skiljer polarområdets kalluft från varmluften söderifrån, blockeras och blir kvar på ett och samma ställe. I Sverige ledde detta till torka och värme denna sommar, men resultatet kan också bli köld och veckor av regn när kallare väder leds runt denna värmepropp.
– Antalet sådana här händelser har växt starkt, speciellt de åtta senaste åren. Det är en utveckling som är parallell med uppvärmningen av arktis och issmältningen, säger Stefan Rahmstorf.
Följer utvecklingen i arktis
Forskarna säger sig ha visat i sin studie, som publicerats i tidskriften PNAS, att det finns en korrelation mellan uppvärmningen av Arktis och de värmeproppar som bland annat uppstod över Sverige i sommar. Enligt teorin bidrar krympande havsisar och allt mindre temperaturskillnad mellan polarområden och sydligare områden på något vis till att fler värmeproppar uppstår.
Än så länge är det dock bara en hypotes att issmältningen är en direkt bidragande orsak till väderutvecklingen. Det handlar om förändringar de sista 10-15 åren, som också kan bero på tillfälliga väderförändringar.
– Min gissning är att det är flera faktorer som samverkar. Vi befinner oss i ett tidigt stadie av frontforskning. Det behövs mer studier för att bena ut vilken betydelse olika mekanismer har kring det här, säger Stefan Rahmstorf.
”Bilden kan skärpas avsevärt”
Enligt Leif Sandahl, som just nu utreder skogsbranden i Västmanland på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är tyskarnas frontforskning avgörande. Deras modeller pekar nämligen på en ökad risk för skogsbränder under 2000-talet.
– Om tyskarna har rätt, och vi också är på väg mot mer långvariga, fastlåsta extremväder, så kan bilden skärpas avsevärt, säger han.
På vilket sätt påverkar vädret risken för skogsbrand?
– Vädret är helt avgörande. Extrema väderförhållanden styr och ger extrema konsekvenser. Hade det småregnat i sommar hade det inte blivit torka. Eftersom myrmarkerna var uttorkade fanns det inga spärrlinjer och elden kunde sprida sig överallt, säger Leif Sandahl.
Se inslaget om värmeproppar i Vetenskapens värld ikväll kl 20.00.