Molnblekning går, i enkla ordalag, ut på att göra molnen vitare genom spraya dem med havsvatten. Till skillnad från många andra nödlösningar på problemet med den globala uppvärmningen är den här geotekniska lösningen föremål för seriös forskning.

Ingen helhetslösning
Många klimatforskare är frustrerade över de långsamma framstegen med att minska utsläppen av växthusgaser, men molnblekning har lyfts fram som ett exempel på en teknik som skulle kunna "köpa oss tid" i väntan på en bättre lösning.

Det har gjorts beräkningar som visar att även om bara lite mer solenergi kunde reflekteras med hjälp av moln ute till havs så kunde det minska uppvärmningen - men det skulle alltså inte göra någon skillnad när det gäller att bekämpa andra stora följder av koldioxidutsläppen.

Så kan det gå till
Det finns olika lösningar på hur man ska spraya molnen. I en variant planerar man särskilt utformade fartyg, som drivs av vinden, och rör sig i områden i havet där reflekterande moln är mer sällsynta. Fartygen skulle spraya fina strålar av havsvattendroppar upp i luften. Där skulle vattenånga kunna kondensera runt små saltkristaller och producera moln eller göra de moln som redan finns där tjockare och vitare.

Det här har ännu inte testas i praktiken men förespråkarna säger att det borde fungera.
Men Kari Alterskjær från universitetet i Oslo varnar nu för brister i tekniken. Hennes studie, med observationer av moln och en datormodell av det globala klimatet, bekräftar tidigare rapporter - att om vitare moln skulle göras, så skulle de bästa områdena vara precis väster om Nord- och Sydamerika, och väster om Afrika.

En riskabel nödlösning
Men hennes slutsats skiljer sig när det kommer till saltmängden och vattendropparnas storlek. Studien pekar på att det skulle behövas 70 gånger mer salt än vad förespråkarna har beräknat.

Och droppar av fel storlek, menar hon, skulle kunna minska molntäcket istället för att bättra på det. Det skulle alltså leda till en uppvärmning istället för den önskade nedkylningen.

Molnblekningens fader, John Latham, har också sett risken med fel koncentration av vattendroppar men skriver, i en vetenskaplig studie från 2002, att risken skulle kunna elimineras genom noggrann design av spraysystemet.

Mer forskning behövs
Problemet är att molnen är mycket komplicerade. Så fort vi börjar manipulera dem på ett sätt, så kan det få oväntade följder.

Piers Forster från Storbritanniens University of Leeds, som leder ett större brittiskt projekt om geotekniska metoder, föreslår mer forskning innan molnblekning kan övervägas som nödlösning.

Anders Nord
SVT Vetenskap