På bilderna ser man hur Philae, som landaren heter, först sänker sig ner mot kometen Churyumov-Gerasimenkos isiga yta, orsakar en liten krater, och sedan studsar iväg.

Det är historiska bilder, eftersom de visar hur det gick till när ett människotillverkat föremål för första gången når en komet under färd.

Bilderna på landaren togs på ett avstånd av 15,5 kilometer av rymdfarkosten Rosetta, som bar med sig landaren på den en miljard kilometer långa resan från jorden. Europeiska rymdstyrelsen (ESA) gjorde sedan en mosaik av dessa bilder, för att visa hur landningen gick till, och publicerade sedan bilden på sin Rosetta-blogg.

Grop bildades där landaren slog i

Det första man ser är att landaren Philae gör sitt intåg i bild klockan 16.14 svensk tid (tidsangivelserna på bilden visar engelsk tid), och glider sedan ner mot kometens yta.

En halvtimme senare har en liten krater uppstått som inte fanns där tidigare, vilket måste innebära att Philae slog ner på denna plats för att sedan driva vidare. Att Philae inte lyckades hålla sig kvar där tros bero på att harpunerna som skulle hålla fast landaren inte utlöstes.

Den sista bilden som togs visar hur Philae glider iväg österut därifrån, med en hastighet av en halv meter i sekunden, för att sedan försvinna ur bild.

Studsade en gång till innan landning

Signaler från instrument ombord på Philae har avslöjat att landaren sedan studsade ytterligare en gång, klockan 18.25, innan landaren till slut fann ro klockan 18.32. Exakt var denna sista plats är vet man inte, men en bild tagen av landaren själv visar att den står precis intill en klippvägg.

Den skymmande klippväggen gör att Philae inte kan ladda batterierna, eftersom de laddas med solenergi. På platsen får Philae bara 90 minuter solljus om dagen, vilket inte är tillräckligt.

– Landaren är inne i ett viloläge, eftersom det inte ens finns tillräckligt med energi för att starta uppladdningsprocessen. Det går alltså inte att smådutta med laddningen, säger Johan Marcopoulos, kommunikationschef på Rymdstyrelsen, till SVT.

Forskarnas förhoppning är att Philaes batterier ska kunna laddas upp när kometen närmar sig solen, men i mars kommer det troligtvis bli för mycket sol för landarens bästa. Philaes känsliga instrument kommer då antagligen bli utbrända av värmen.

Svensk forskningsgrupp har fått resultat

För svensk del spelar däremot rymdlandarens upptåg på kometens yta mindre roll, för de svenska bidragen till expeditionen sitter på Rosetta, som kommer fortsätta snurra runt i en omloppsbana runt kometen.

Rosettas Osiris-kamera, som har tagit de nya bilderna, bygger till exempel på svensk teknik. Från svenskt håll finns det också mätinstrument ombord på Rosetta som mäter tryck och temperatur, och som sköts av forskare från Uppsala. Ett forskarlag från Kiruna använder sig av ett annat mätinstrument ombord, som studerar de gaser som uppstår när kometen närmar sig solen.

– Åtminstone en av grupperna har fått data, och lämnat underlag till en vetenskaplig artikel. Men just nu är det locket på med vilka resultat de har fått, innan de vet om artikeln blir publicerad, säger Johan Marcopoulos.

Kan leva längre än beräknat

Kometen kommer vara allra närmst solen i augusti nästa år, och även om Philae då är utbränd kommer Rosetta fortsätta skicka information till i alla fall december, då man beräknar att Rosetta lägger av.

– En farkosts livslängd påverkas av strålning, värmeskillnader, och även den lilla risken att träffas av rymdskrot, säger Johan Marcopoulos.

Han säger att det dock har hänt att en farkost överlevt längre än beräknat, och att det kan ge forskarna extra information.

– Den svenska satelliten Odin, som kretsar kring jorden, beräknades leva i två år. Men den sköts upp 2001, och levererar fortfarande.