Hur vi ska bekämpa de klimatförändringar som på senare år har uppstått på grund av mänskliga föroreningar i naturen är en vår tids stora ödesfrågor.

En stor del av arbetet går ut på att undersöka hur atmosfärens luftföroreningar har utvecklats under historien. På så vis kan vi räkna ut vart klimatet kan vara på väg.

Nu menar grekiska forskare att färgvalet hos äldre, välkända landskapsmålare kan avslöja hur luften var förorenad långt innan vi började mäta luftpartiklar i jordens atmosfär.

Stefan Wastegård, professor i naturgeografi och kvartärgeografi vid Stockholms universitet menar att detta är ett kul komplement till de mycket mer komplicerade och dyra analyser som annars görs på stora isar idag:

– Det här bygger på riktiga observationer av människor – till skillnad från de mätningar som görs i isen. Det är nog lättare för allmänheten att ta till sig denna forskning än kemiska sammansättningar i isen, säger Stefan Wastegård, professor i naturgeografi och kvartärgeografi vid Stockholms universitet.

Röd färg avslöjar

Genom att studera färgerna på hundratals målningar av solnedgångar från 1500-talet till år 2000 upptäckte forskarna hur himlen målades i mer röda färger i samband med naturkatastrofer som vulkanutbrott och i samband med den industriella revolutionen under senare delen av 1700-talet.

Enligt forskarna var det luftpartiklar från vulkanernas aska samt kolpartiklar från fabrikerna under industriernas framfart som gjorde att konstnärerna uppfattade solljuset mer rödaktigt. Ju mer partiklar som finns i luften, desto rödare blir ljuset helt enkelt.

Konstnärerna hade valt liknande röda färgnyanser oavsett årtal eller konstverkets stil när det var mer föroreningar i luften. Och när forskarna sedan jämförde resultaten med moderna mätningar i Grönlandsisen, visade det sig att färgnyanserna stämde överens med isprovernas kemiska analys.

Naturen talar till själen

Trots att det handlar om en konstnärs subjektiva upplevelse av ljuset menar forskarna att det röda färgspektra som behandlas i hjärnan innehåller viktig vetenskaplig information om vår miljö.

”Naturen talar till konstnärens hjärta och själ” skriver en av forskarna i studien.

Andra mänskliga observationer som informationen i gamla dagböcker och hamnböcker kan också vara bra instrument för att säga saker om klimathistorien. Exempelvis blir skepparens beskrivning av båtar som inte kan segla in i hamnen en vinter, en indikation på att temperaturen var lägre då.

Men enligt naturgeograf Stefan Wastegård går det för tillfället inte att göra några exakta klimatmodeller baserat på dagböcker eller konstnärers färgval för den delen:

– Det är lite för grova data för det, det blir slumpmässigt, det gäller bara vissa år när det väl finns målningar. Beräkningar på iskärnor ger mycket tätare och säkrare resultat i dagsläget.

Studien “Further evidence of important environmental information content in red-to-green ratios as depicted in paintings by great masters” publiceras i tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics.