Kroppar undersöks – med unik pekplatta
Unik svensk uppfinning Sverige är världsledande på att undersöka kroppar virtuellt. Vid 3D-bordet i Linköping kan man i dag inte bara genomföra virtuella obduktioner utan även i detalj studera levande människor från insidan.
Publicerad – Uppdaterad
Undersökningarna av patienter med datortomografi och magnetkamera ger stora mängder information om hur vi var och en ser ut inuti våra kroppar.
Vi skiljer oss från varandra lika mycket på insidan som på utsidan. Men det har varit svårt att visa all information på ett sätt som har varit begriplig för fler än specialisterna på röntgenavdelningen.
En gigantisk pekplatta
Det upptäckte forskarna på CMIV, Centrum för medicinskt bildvetenskap och visualisering, i Linköping. Så de lånade tekniken från dataspelen och utvecklade ett medicinskt bord som mer ser ut som en gigantisk pekplatta.
Pekplattan har nu gjort att Sverige är världsledande på att undersöka kroppar virtuellt, med hög upplösning och detaljrikedom. På bordet kan man välja om man vill se muskler, mjukdelar eller andra delar av kroppen.
–Det kan vi använda till att ställa diagnos på levande patienter men man kan också följa behandlingar och se att medicineringen har effekt, säger Anders Persson, professor och chef på CMIV, till SVT Nyheter.
Virtuella obduktioner
På CMIV har man hittills genomfört mellan 300 och 400 virtuella obduktioner på människor i regionen där dödsorsaken har varit oklar. Tillvägagångssättet – att undersöka kroppar utan att öppna dem – har rönt stor internationell uppmärksamhet. Men de virtuella obduktionerna kan också bli ett sätt att förbättra kvalitén i den svenska vården.
–Väldigt få patienter som dör på sjukhus obduceras i dag. Det är bara mellan två och fem procent, säger Anders Persson.
Enligt Persson är många dödsattester i dag felaktiga.
–Om man går in och tittar så kan varannan dödsattest vara inkorrekt. Den nya tekniken skulle därför kunna användas mycket mer inom sjukvården och jag tror att det kommer på sikt.
Varför obducerar man inte?
–Det är brist på patologer, så det är en kostnadsfråga. Anhöriga vill inte alltid heller att man gör det. Man vill att kroppen ska få vila i frid. Men jag tror att för kvalitetssäkring och för att utveckla sjukvården så ställs det allt större krav på att man verkligen vet vad som hände. Om man gjorde rätt eller inte, säger Anders Persson, chef på CMIV.