Det är i ett filmklipp som publiceras i samband med en studie i tidskriften Immunity som forskare nu kan visa i detalj hur kroppens T-celler fungerar.

T-celler är vita blodkroppar som specialiserat sig på att leta upp och döda tumörceller och virus. Forskare har nu lyckats filma denna process i större detalj än någonsin tidigare.

– Vi har arméer av dessa seriemördare i kroppen, vars primära funktion är att döda igen och igen, säger studiens huvudförfattare Gillian Griffith, professor vid universitetet i Cambridge.

– De patrullerar våra kroppar och förstör skadliga celler med anmärkningsvärd precision och effekt, säger hon.

Varje tesked blod beräknas innehålla fem miljoner av de hungriga T-cellerna, vars längd på tio mikrometer motsvarar en tiondel av vidden på ett mänskligt hår.

Aktiverar självförstörelse

Magnus Essand, professor i genterapi vid Uppsala universitet har tagit del av klippet, och kan förklara i detalj vad det är vi ser i filmen.

– När T-cellen hittar en infekterad cell binder den fast hårt på den skadliga cellens yta, säger Magnus Essand.

När kontakten är uppnådd skickar T-cellen ut små blåsor i riktning mot den skadliga cellen.

– De här blåsorna frisätter två substanser, perforin och granzym. Perforin gör hål i målcellens membran, som gör att granzymet kan komma in och påverka målcellens apoptos.

Med andra ord skickar T-cellen ut enzymer som får fiendecellen att aktivera sin egen celldöd.

Bra på att jaga hudcancer

– T-cellerna är väldigt bra på att upptäcka och ta hand om virus, för om en cell blivit attackerad av ett virus finns det små, små fragment av viruset på den infekterade cellens yta.

– Men nu gällde det cancer, och då krävs att det uppstått en mutation i cancercellen som T-cellen kan identifiera som ”främmande” för att cancercellen ska attackera, säger Magnus Essand.

Därför är dessa T-celler olika bra på att bekämpa olika cancertyper.

– De är väldigt bra på att hitta melanom, en form av hudcancer. Men de är väldigt dåliga på att hitta prostata-, bröst- och tjocktarmscancer.

Varför då?

– Det vet man inte riktigt, men det har delvis att göra med hur mycket mutationer det finns i cancercellerna. I melanom finns det mycket mutationer, som gör att dessa celler upptäcks lättare. Då kan T-cellerna hjälpa till att förhindra en spridning av tumörcellerna.

Själv håller han och hans forskningsgrupp just nu på att modifiera T-celler genetiskt, så att de blir ännu bättre på att identifiera cancerceller.

– Forskningsfältet innebär genombrott för behandlingen av cancer. Nu kommer immunterapi som en ny behandlingsform, där man modifierar T-celler endera på genetisk väg eller med hjälp av antikroppar så att de blir bättre på att attackera cancerceller.

Antikroppar som förbättrar T-cellernas funktion har redan godkänts som behandlingsform i USA. Magnus Essand tror att behandlingen snart även godkänns av svenska läkemedelsverket.

Finns det några risker med denna behandlingsform?

– Vissa antikroppar kan ge upphov till autoimmuna reaktioner, vilket gör att T-cellerna även attackerar frisk vävnad.

– Men biverkningarna är ändå betydligt mildare än vanlig cytostatika, de klassiska cellgifterna som verkar på alla celler som delar sig i kroppen, som hårcellerna.

– Immunterapin är mycket mer finkänslig, säger Magnus Essand.