Det här visar en stor studie med 18 000 deltagare i 15 länder som tre statsvetare vid Stanford University och London School of Economics har gjort och som publiceras i Science denna vecka.
– Vad som är förvånande i den här studien är att deltagarna svarar generellt lika oberoende vilket land de kommer ifrån och vad de har för socioekonomisk status, säger Roger Andersson som är professor i social och ekonomisk geografi vid Uppsala Universitet.
Utbildade med hög inkomst svarade alltså ungefär likadant som arbetslösa med en låg grad av utbildning. Tyskarna, vars land i Europa som har tagit emot flest flyktingar visade ungefär samma attityder som invånarna i Tjeckien, ett land som inte har utmärkt sig för sitt flyktingmottagande. Motståndet mot muslimska flyktingar förvånar inte Roger Andersson.
– Vi vet ju att det finns starka antimuslimska känslor i Europa.
Yrke och religion väger tungt
Deltagarna har fått utvärdera tusentals hypotetiska asylsökande som presenteras med olika attribut: Ålder, kön, ursprungsland, yrke, religion, språkkunskaper, sårbarhet (ex utsatt för tortyr, posttraumatisk stress, handikapp), orsak för flykt (ex politisk förföljelse, etnisk förföljelser eller ekonomiska skäl) samt hur trovärdig flyktingens egna asylskäl är och att det inte finns motsägelser i den.
Flyktingar som har utsatts för tortyr och uppger asylskäl som inte är motsägelsefulla, är faktorer som deltagarna i studien uppskattar. Det är också väldigt tydligt att flyktingar med hög utbildning och som är anställningsbara också står högt i kurs jämfört med flyktingar som varit bönder eller arbetslösa i sina hemländer. Däremot verkar det som om det negativa med att vara muslim väger tyngre än det positiva att vara läkare. Deltagarna i studien är alltså mindre benägna att acceptera en läkare om denne kommer från ett muslimskt land.
Hjälp till beslutfattare
Resultatet visar att medborgarnas attityder mot asylflyktingar delvis går emot de internationella avtal, som FN:s flyktingkonvention, som alla de undersökta länderna har skrivit under. Vare sig ekonomisk situation eller religiös tillhörighet ska enligt flyktingkonventionen vägas in när en person söker asyl. Författarna i studien betonar att beslutfattarna i de europeiska länderna därmed står emellan opinionen i sitt land och de internationella avtal som länderna faktiskt har bundit sig att följa, som FN:s flyktingkonvention.
– Men vi vet ju faktiskt inte hur stor andel av Europas befolkning som stödjer FN:s flyktingkonvention, jag kan tänka mig att det är en majoritet som gör det, säger Roger Andersson.
Sociala spänningar
Under 2015 sökte ungefär 1,3 miljoner människor asyl i Europa. Det är den största flyktingvågen sedan andra världskriget och har orsakat stora politiska och sociala spänningar i hela Europa.
Eftersom studien visar att européerna är välvilligt inställda till asylflyktingar som blivit utsatta för våld och tortyr föreslår forskarna att beslutsfattarna ska belysa just flyktingarnas sårbarhet för att göra befolkningen mer välvillig inställd. Forskarna föreslår också att beslutfattarna kan påminna om hur flyktingarna ekonomiskt också kan bidra till samhället.