Manica Balesegram, läkare och forskare på Läkare utan gränser. Foto: TT/SVT

Larmar om resistensen: ”Det är nästan för sent”

Publicerad

Världens främsta experter på antibiotikaresistens är just nu samlade i Sverige på Uppsala Health Summit. Där diskuterar de hur man ska komma åt detta växande problem som kan leda till att penicillin inte biter och vanliga infektioner kan bli dödliga.

– Vi måste inse att den snabbt växande resistensen mot antibiotika angår oss alla och resistensen är ett mycket allvarligt hot mot vår framtid.

Det här säger Manica Balesegram, läkare, forskare och en av de högsta cheferna för Läkare utan gränser. Balesegram är en deltagarna på det internationella toppmötet Uppsala Health Summit som inleddes i Uppsala i dag, där politiker, forskare och opinionsbildare samlats för att försöka hitta nya konkreta sätt att agera mot den snabbt växande antibiotikaresistensen.

WHO, världshälsoorganisationen, säger att resistensen är ett av de största hoten mot den globala hälsan idag.

– Det är nästan redan för sent. Vi har redan passerat något man kan kalla ’the tipping point’ vad det gäller resistensutvecklingen. Alltså det är nästan redan för sent att vända utvecklingen. Nu måste det till kraftfulla verktyg för att förhindra en framtida hälsokatastrof, säger Manica Balesegram.

Centrum startas i Uppsala

För två veckor sedan presenterade WHO ett handlingsprogram om hur den växande resistensen i världen ska kunna motverkas, och nu har arbetet för att omsätta detta i praktiken inletts här i Uppsala. Samtidigt har president Obama kallat till ett liknande möte i USA.

Sverige har länge haft en ledande roll i kampen mot antibiotikaresistens, och i dag presenterade Uppsala universitet sina planer på att starta ett nytt tvärvetenskapligt centrum för att bli ett internationellt kunskapscentrum för resistens.

Vanliga infektioner kan döda

Framtidsscenariot är skrämmande om inte världen vaknar. Vi står inför en situation där vanliga infektioner, som i dag lätt kan behandlas med antibiotika, kommer leda till döden. Kostnaderna för samhället och sjukvården blir enorma, både i människoliv och i pengar.

Två huvudfrågor står på agendan här på konferensen i Uppsala, ”Access and Excess”, alltså att de som behöver antibiotika ska kunna få tillgång till rätt medicin, men samtidigt måste vi lära oss att begränsa förskrivningen och försäljningen av antibiotika i hela världen. Och det finns vissa positiva exempel, även om de hittills är få.

Thailand är ett i sammanhanget positivt exempel. Genom att öka medvetenheten och kunskapen, och införa belöningar, har man lyckats minska den onödiga förskrivningen av antibiotika till viss del.

Thailändska läkare belönas

– Vi har börjat registrera exakt vilken antibiotika som skrivs ut och av vilka läkare och sjukhus inom den offentliga vården, säger doktor Suwit Wibulpolprasert från det Thailändska hälsoministeriet.

De läkare och sjukhus som minskar förskrivningen av antibiotika får extra betalt. På så här sätt har man lyckats minska förskrivningen av antibiotika för vanliga förkylningar från 53 procent av alla som söker läkarhjälp till 40 procent. Och när det gäller diarré har förskrivningen minskat från 40 procent till 30. Men detta gäller bara inom den offentliga vården.

På mötet deltar även representanter för läkemedelsindustrin, för just industrin är ett av de stora problemen. Det finns nämligen mycket lite att tjäna på att ta fram ny antibiotika för läkemedelsbolagen idag. Eftersom resistens utvecklas mot varje ny antibiotika inom några år hinner bolagen inte tjäna tillräckligt mycket pengar på nya mediciner innan de blir obrukbara.

Nya ekonomiska incitament krävs, och politisk styrning, för att få bolagen att satsa på forskning och tillverkning, och detta är en av frågorna som ska diskuteras här i Uppsala i dag.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.