Foto: SVT

Ljud ger pirr i hjärnan

Uppdaterad
Publicerad

Har du känt en förtjust ilning i kroppen när någon prasslar med ett papper, viskar eller viker en handduk? Då har du fått en ASMR-reaktion.

ASMR står för ”autonomous sensory meridian respons”. Det låter vetenskapligt men är egentligen en mumbo jumbo-titel som inte betyder någonting.

Själva fenomenet däremot har utvecklats till en global subkultur som sprids via nätet. På Youtube finns drygt 2,8 miljoner videoklipp taggade som ASMR. Några av dem har totalt miljontals visningar.

Ändå är det till synes ganska meningslösa klipp om allt från hur handdukar ska vikas till någon som drar med en boll mot en pälsbit.

– Det är ett udda fenomen som inte alla upplever, men de som upplever det är väldigt nöjda. En del tänker bara att det är mysigt när någon gör si eller så, men har inte tänkt på det mer än som en av alla egenheter man har, säger Jenny Jägerfeld, leg psykolog och författare.

Rena sömnmedlet

Själv har Jenny Jägerfeld alltid älskat ljudet av människor som viskar. Viskandet får det att behagligt tingla till över hjässan och ner mot nacken på henne. Samma fysiska sensation dyker upp när någon skriver på ett tangentbord eller klapprar försiktigt med naglarna mot en skrovlig yta.

En del kallar det en orgasm för hjärnan, men det har Jenny Jägerfeld svårt att förstå.

– Det är precis tvärtemot upphetsande, snarare avslappnande, säger hon.

Jenny Jägerfeld har aldrig funderat så mycket över sina upplevelser av vissa ljud. Inte förrän förra året, då en kvinna i en amerikansk podcast berättade om att många andra upplever samma sak.

Oforskat område

Men nej, ASMR är inte samma sak som att gilla ljudet av vågor som slår mot bryggan eller regn mot ett plåttak. Poängen med ASMR är att det faktiskt ska ge en rent fysisk reaktion.

Det finns ingen forskning kring fenomenet, bara en mängd olika teorier. Just bristen på forskning i ämnet gör att Jenny Jägerfeld inte använder ASMR i sin roll som psykolog.

-Tänk om det här skulle gå att använda som sömnmedel eller mot ångest. Ungefär som att vissa mediciner fungerar på några, men inte på alla, säger Jenny Jägerfeld.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.