Foto: TT

Magnetvapen kan bli verklighet

Publicerad

I scifi-filmer och i actionspel har ”the railgun” länge funnits i var mans hand. Och nu tror sig USA vara på väg att flytta ut magnetvapnen i verkligheten. Om man lyckas tämja dess ”magiska” krafter kan den även komma till användning som rymdslunga.

USA:s flotta meddelar att brittiska BAE Systems fått i uppdrag att vidareutveckla prototyper, så att provskjutning till havs kan inledas 2016.

– En elektromagnetisk kanon använder bara elektricitet – inget krut – och kan skjuta iväg en projektil över 16 mil, i sju gånger ljudhastigheten, säger konteramiral Matthew Klunder till CBS News.

I teorin är det busenkelt, berättar Peter Bull, docent i militärteknik på Försvarshögskolan i Stockholm. Ström leds genom två parallella skenor. Mellan skenorna sitter en så kallad drivspegel, ett slags hylsa, som slungas iväg av det magnetfält som uppstår.

Blir plasma

Enkelheten avspeglas i priset. En magnetprojektil ska kosta 25 000 dollar, vilket kan jämföras med 500 000 till 1,5 miljoner dollar för de robotar som har motsvarande roll i dag.

– Det faktum att vi kan skjuta så många sådana här till lågt pris – enligt min åsikt kan en motståndare inte vinna, säger Klunder.

Men mycket återstår innan USA:s flotta, eventuellt år 2018, kan börja använda vapnet. Elektriciteten som krävs är extrem.

– Det som uppstår, i kontaktytan mellan drivspegeln och skenorna, är plasma. Det är alltså jättehöga temperaturer så att materialet löses upp, säger Peter Bull till TT.

Därmed behövs både nya tåliga material, och nya typer av elöverföring.

– Grejen är att man behöver jättelika effekter över väldigt kort tid, och så hög effekt kan inte en vanlig generator spotta ur sig.

Slunga sonder

Men Bull beskriver det som ”snudd på lite magiskt” med vapnets alla fördelar, exempelvis att det trots den oerhörda effekten knappt blir någon rekyl.

I förlängningen är principen också intressant i fredligare sammanhang. Exempelvis kan man tänka sig att med ren och miljövänlig magnetkraft som ”raketbränsle” slunga iväg exempelvis satelliter eller rymdsonder.

– Problemet blir ju att du får väldigt våldsamma accelerationer. Mycket av den utrustning man har i rymdsonder är rätt känslig, säger Peter Bull.

I rymdsammanhang skulle man därför behöva sprida ut accelerationen över en lång sträcka.

– För att inte ha sönder det man skickar iväg skulle man behöva en väldigt lång kanon.

Fakta: Magnetvapen – kända från filmer och spel

* Count Zero: I cyberpunk-gurun William Gibsons bok från 1986 spekuleras det i om kärnvapen eller en railgun ligger bakom en mystisk jätteexplosion. ”Man kan rigga en railgun så att den förvandlas till plasma när den avfyras”, förklarar romanfiguren Rudy.

 * Eraser: I storfilmen från 1996 använder bland andra Arnold Schwarzeneggers rollfigur ett vapen kallat EM-1 Railgun, där EM står för elektromagnetisk. Vapnet uppges få upp aluminiumkulor i nästan ljusets hastighet.

 * Quake: Railgun-utbudet i denna actionspelserie har utseendemässigt liknats vid dammsugare från 60-talet, men klassas å andra sidan som spelens kanske mäktigaste vapen.

Fakta: Elektromagnetisk kanon

 * Det som i fiktionen och på engelska kallas railgun har inget etablerat svenskt namn. Den otympliga termen ”elektromagnetisk kanon” är en tänkbar variant. En del vill förkorta till elkanon eller magnetvapen. Försvarets materielverk (FMV) har internt kallat det rälskanon.

 * Den elektromagnetiska kraft som vapnet bygger på kallas Lorentz-kraften. Den är så stark att man med USA:s variant av kanonen ska få upp projektilerna i hastigheter om 8 500 kilometer i timmen, knappt 2,4 kilometer per sekund. Det är ungefär dubbelt så mycket som kulorna från ett modernt handeldvapen.

 * USA:s railgun-forskning är baserad i en anläggning i Dahlgren, Virginia, döpt efter den svenskättade konteramiralen John Adolphus Bernard Dahlgren (1809-1870).

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.