Den nya siffran har tagits fram av forskare i USA, Storbritannien och Schweiz under ledning av den amerikanske biologen Stuart Pimm vid Duke University.
Tidigare har man antagit att utdöendet visserligen är långt värre än för 500 år sedan då människans anstormning mot naturen tog fart – men ”bara” 100 gånger snabbare, inte 1 000 gånger som den nya studien visar.
Problemet är att ingen riktigt har vetat vad som är den ursprungliga utdöendetakten. Vad är ”normalt” utdöende? Hur ofta dog djur, växter och svampar ut innan människan dök upp på scenen?
Normalt utdöende
För att få ett definitivt svar på frågorna har Pimm och hans kollegor gått igenom enorma mängder med fossil och analyserat hur arter kommit och gått under jordens historia. De har också tittat på en lång rad molekylära studier över djurs och växters släktskap och evolutionära historia.
De molekylära studierna, där arternas dna jämförts, visar hur släkten, familjer och ordningar har förändrats och hur vissa grupper har diversifierats och andra krympt ihop till en skugga av sitt forna jag under tidernas lopp.
Resultatet bekräftar ett intressant fenomen som tidigare noterats: antalet arter på jorden har de senaste 500 årmiljonerna ökat stadigt. Det innebär att nya arter uppstått i snabbare takt än antalet arter som dött ut.
Detta var ingen överraskning, men ett faktum som måste tas med i beräkningen när forskarna beräknade den ursprungliga utdöendetakten.
Människan, förgöraren
Resultatet, som presenteras i tidskriften Conservation Biology, visar att denna är ungefär 0,1 (0,023-0,135) utdöd art per miljon arter per år. För att tala klarspråk: en art på tio miljoner dör ut varje år – i normala fall.
Detta är långt färre än vad man hittills trott. Alla har utgått från att den ursprungliga utdöendetakten var tio gånger högre. Det var så man kom fram till att utdöendet i dag är 100 gånger värre än den ursprungliga nivån.
Nu vet vi bättre. Den nuvarande utdöendetakten är tio gånger högre än så, långt värre än vad någon kunnat ana. Forskarna påpekar att detta besannar vad många fruktat – att jorden står inför ett nytt massutdöende på samma nivå som när dinosaurierna utplånades av en främmande himlakropp för 66 miljoner år sedan. Människan har blivit lika farlig för andra arter som en asteroid från yttre rymden.
Inga utdöda fåglar
Forskarna påpekar att deras analys gör det möjligt att visa hur hårt vissa vissa välkända grupper av djur drabbats av människans framfart.
Fåglarna är ett bra exempel. Det finns cirka 10 000 fågelarter på jorden och vi vet med säkerhet att minst 190 fågelarter har utrotats sedan år 1500. Det innebär att utdöendetakten är 38 utdöda arter per miljon arter per år – långt över den ursprungliga nivån. Om inte människan funnits hade kanske ingen fågelart alls dött ut de senaste 500 åren!
Vi delar fortfarande jorden med enorma mängder arter, men resultatet av den nya studien är en varningsklocka. Och med tanke på hur många arter som är uppsatta på hotlistorna är risken uppenbar att utdöendetakten kommer att stiga än mer de kommande decennierna.