Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Matlagning gav oss vår stora hjärna

När våra förfäder började laga mat över eld så hände något med utvekcklingen av våra hjärnor.
När våra förfäder började laga mat över eld så hände något med utvekcklingen av våra hjärnor.

Lagad mat gör mer än bara smakar gott. Den gav också oss människor chansen att utveckla våra stora tänkande hjärnor, visar ny forskning.

Även om apor kan vara ganska smarta så är vi människor så mycket smartare. Det har så klart att göra med att vi har en mycket större hjärna än alla våra närbesläktade ap-kusiner, men hur kom det sig att vi utvecklade en större hjärna när andra apor inte gjorde det?

- Vi frågade oss varför de största aporna, gorillorna, inte har de största hjärnorna av alla apdjur, människan inräknat, säger Suzana Herculano-Houzel, en av de brasilianska forskarna bakom en ny studie som söker svaret på frågan.

Det finns en generellt samband att ju större ett apdjur är desto större hjärna har det. Men alla arter passar inte in i den modellen, och speciellt inte människan. Enligt Suzana Herculano-Houzel och hennes kollegor ligger förklaringen kort och gott i att vi började laga mat.

Rå mat för näringsfattig

Den nya studien visar nämligen att om apor som äter rå mat också skulle ha en mänskligt stor hjärna så skulle de vara tvungna att tillbringa större delen av sin vakna tid (och mycket energi) på att leta och äta mat. Enligt forskarna är detta förklaringen till varför aporna inte har människohjärnor, eftersom det helt enkelt krävs för mycket energi för att försörja utvecklingen av fler hjärnceller.

Forskarna tror därför att den energivinst som människan fick av att tämja elden och börja tillaga varm mat gav oss de grundförutsättningar som krävs för att kunna utveckla ett så energikrävande organ som vår stora mänskliga hjärna.

- Studien ställer en mycket intressant fråga som har engagerat forskare i många år och den visar att kosten har haft oerhört stor betydelse för människans möjlighet att utveckla och upprätthålla en större hjärna under evolutionens gång, säger Elia Psouni, forskare i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet och som har forskat på kostens påverkan på människans utveckling.

”Köttätandet spelade också in”

Men hon menar att det finns många faktorer som kan ha spelat in och man vet ännu inte vilken faktor som var viktigast.

- Till exempel äter vi människor mycket mer kött än andra apor - de flesta apor äter inte kött alls.

Köttätandet har nämligen också spelat in i hjärnans utveckling eftersom det enligt Elia Psouni bland annat fick oss att anpassa oss till en så tankekrävande verksamhet som jakt.

Dessa, och många fler faktorer har alltså påverkat hjärnans utveckling. Men klart är att något hände där i ett forntida kök som förändrade våra förfäders liv – och därmed också våra – för alltid.

Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PNAS.