I en kanadensisk studie som publiceras i Science har forskare kartlagt variationen i arvsmassan hos två vitt skilda barrträd – Contortatall och Vitgran. Det är just variationen som gör att vissa av träden klarar att anpassa sig till ett förändrat klimat. Gemensamt för de köldtåliga träden är att de under evolutionens gång använt sig av 47 likadana gener för att anpassa sig till kyla.

Tidigare studier har främst varit inriktade på blommande växter som alla är relativt nära besläktade. Nu visar alltså den här forskningsstudien att barrträd, som närmast är att betrakta som växternas dinosaurier delvis har använt sig av samma gener för att anpassa sig till klimatförändringar.

Jens Sundström på SLU tror att vi kan dra nytta av den här kunskapen i Sverige eftersom träden i studien är mycket lika våra svenska barrträd.

–De här arterna är ekonomiskt betydelsefulla att förädla och för skogsägarna är det viktigt att det inte går fel vilket kan leda till lägre produktivitet eller stressade och sjuka träd. Med förestående klimatförändringar är det viktigt att veta hur träden kan anpassa sig till klimatet. Vi behöver veta vilka processer som pågår i träden och vilka gener som är viktiga för förädling.

Viktig kunskap för framtida odling

Nu hoppas forskarna kunna dra nytta av den här kunskapen i förädlingsprocesser och Jens Sundström menar att den här kartläggningen av egenskaper är viktig för framtida odling.

–De träd man sår idag ska stå tills de är 60-70 år. Det är träd vi vet kommer att uppleva klimatförändringar och därför är det oerhört angeläget att ha kvar de här viktiga egenskaperna.

Dessutom kan de båda köldtåliga barrträden lära oss mer om hur evolutionen formar arter.

–Ur ett grundvetenskapligt perspektiv är det mycket intressant för att förstå hur evolutionen funkar hos just gran och tall som är långlivade arter med enormt stor arvsmassa.

De allra flesta studierna görs på modellorganismer där arvsmassan kan vara en miljon gånger mindre.