Eftersom en tredjedel av alla arter av amfibier är utrotningshotade så hoppas den här gruppen naturvårdare på att projektet kan ge forskarvärlden lösningar på varför dessa arter ständigt sjunker i antal.

Hoppet är inte ute
Men att man inte ser dem längre behöver, enligt forskarna, inte nödvändigtvis betyda att de redan är utrotade.

Robin Moore och Claude Gascon är på väg ut på en global amfibiejakt. De ska försöka hitta hundra olika utrotningshotade - eller helt utdöda - arter i världens alla hörn.

– Jag tror att vi har ganska goda chanser att hitta en eller kanske några av de här arterna. Dessa arter förekommer på ganska avlägsna platser. Platser som ingen besökt på årtionden. Ofta har vi arter som till och med överlever i små grupper på tio eller tjugo individer och som idag kan vara de sista som återstår. Individer som utgör en hel art alltså. Och jag tror att det är fullt möjligt att vi hittar några, säger Claude Gascon på Conservation International.

Livsviktigt uppdrag
Gascon och Moore har spenderat stora delar av sitt yrkesliv i några av världens mest avlägsna och avvisande platser - där amfibierna trivs. Det här projektet kommer ta olika forskarlag till fjorton länder på fem kontinenter och det är den största koordinerade skallgången inom amfibieforskningens historia.

Det går inte att nog understryka hur viktigt det här uppdraget är, säger Robin Moore. Eftersom det är vi människor som anses ligga bakom utrotningen av många av dessa arter.

– Att arter dör ut är en naturlig del av evolutionen men utrotning i den här mängden är inte naturligt. Den här utrotningsvågen är flera gånger större än under tidigare perioder av massutdöende. Många utrotningar av amfibier kan direkt relateras till mänsklig aktivitet. Nio av tio arter av amfibier har förlorat stora delar av sin naturliga miljö när människan dragit fram. Så trots att det är ett naturligt fenomen att arter dör ut så tycker jag att när det är människans fel så har vi också ett ansvar att försöka minska vårt ekologiska fotavtryck, säger Robin Moore.

Svampsjukdom hotar flera arter
Med det här projektet hoppas forskarna också att de kan komma närmare att lösa gåtan med en mystisk svampsjukdom som har minskat flera grodbestånd världen över de senaste åren.

Panamas gyllene groda är ett exempel på en art som nu är utrotningshotad på grund av svampen som tar död på grodan genom att täcka hela huden och göra den omöjligt för den att andas.

Om forskarna bara hittar en enda av de 100 arterna de letar efter så kan de få en ledtråd till varför vissa arter överlever svampen medan andra dör ut.

"Det finns inte ord"
– Det går inte att beskriva spänningen. Tänk om vi skulle återupptäcka en eller fler av dessa arter. Det är som att hitta Mona Lisa efter att den varit försvunnen i årtionden. Det här är rena konstverken. Det är arter som är unika på den här planeten och vi har ett ansvar - om inte en viktig roll - här att hitta dem eftersom de kan berätta mycket om hur vår värld mår och det är viktigt att vi förstår det, säger Claude Gascon.

Forskarna har gett sig själva två månader att hitta så många försvunna amfibier som möjligt även om de erkänner att konsten att hitta små varelser som den Turkestanska salamandern, den hulafärgade grodan och den argentinska stubfootpaddan skulle kunna jämföras med att hitta en nål i en höstack.

Anders Nord