Det fanns en tid då vi människor delade norra halvklotet med hundratusentals mammutar.

Nu hävdar forskare att dessa gigantiska mytomspunna varelser kan återskapas med modern genteknik, genom att konstgjorda äggceller, med DNA från mammutar, inplanteras i elefanthonor.

Spännande jakt i frosten

Celler och dess DNA bevaras extra bra när de varit nerfrysta.

En internationell forskargrupp begav sig därför till Batagaika kratern i Sibirien för att leta efter mammutens arvsmassa djupt inne i permafrosten där det är känt sedan tidigare att mängder av de utdöda djuren finns begravda.

Lyckad expedition

Forskarna fann bland annat frysta ben, fett- och muskelvävnad från de tiotusentals år gamla djuren. Fynden skickades därefter till  Sydkorea där analyser påbörjades vid ett av världens mest avancerade kloningslaboratorier.

Efter nervöst labbarbete med de frysta mammutcellerna har forskarna nu hittat vad de letat efter:

–  Vi har bekräftat att det finns välbevarat DNA i några av cellkärnorna och det är ett stort genombrott, säger Insung Hwang, kloningsforskare och expeditionsledare.

Enligt de Sydkoreanska forskarna kan välbevarat DNA användas för att skapa liv genom att befrukta en elefants äggcell i labbet och sedan låta äggcellen växa till sig i en elefanthona.

Men att det verkligen kommer gå att återskapa en likadan mammut som vandrade på jorden för tiotusentals år sedan är det många forskare som är kritiska till.

Alltför trasigt DNA

– Nej, det verkar inte som det här kommer att fungera. Tyvärr. DNA:t även i de prover som vi haft nedfrusna hela vägen visade sig vara nedbrutna i ungefär 50 miljoner bitar. Och man måste nog ha en helt intakt arvsmassa för att den här tekniken med att flytta en cellkärna till en elefantäggcell ska fungera, säger Love Dalén, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet, som var med och grävde fram de nedfrusna mammutarna i Ryssland.

– Teorierna om hur DNA bryts tydde på att det här inte skulle fungera, men ingen hade provat det empiriskt, alltså i verkligheten. Så det var spännande att se hur stora bitar av DNA:t vi kunde få ut. Och det var faktiskt ganska stora bitar, fortsätter Love Dalén.

Bygga nytt är lösningen

Möjligheten att pussla ihop ett DNA som trasats sönder i så många bitar ser ändå ut att vara en alltför svår lösning, enligt genetiker Love Dalén. Däremot tror han att man ändå kan komma att uppväcka mammutarna från de döda inom en tioårsperion, med en annan form av teknik:

– Det finns idag två andra tekniker som man diskuterar ganska mycket på försöksstadiet. Det ena är att syntetiskt bygga hela arvsmassan från en mammut och sedan flytta in den i en cell. Det här har man redan lyckats med när det gäller bakterier.

Följd med på det spännande äventyret och se mer av den banbrytande forskningen ikväll, i Vetenskapens Värld kl 20.00 i SVT 2.