Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Ny forskning: Sötningsmedel kan orsaka diabetes

Sötningsmedel kan påverka tarmbakterierna på ett sätt som leder till ett förstadium till typ 2-diabetes. Det hävdas i en ny stor forskningsstudie.

Det är en helt ny koppling som nu görs mellan sötningsmedel och diabetes. Tidigare har myndigheter som testat sötningsmedel konstaterat att de i stort sett inte tas upp av kroppen och att de inte har någon skadlig effekt på människor.

Forskarna bakom den nya studien, som ikväll publiceras i tidskriften Nature, har dock tittat på en möjlig indirekt effekt: sötningsmedlens påverkan på de flera kilo tarmbakterier som finns i våra kroppar. Enligt studien så påverkas sammansättningen av tarmfloran på ett vis som kan leda till glukosintolerans – ett förstadium till typ 2-diabetes.

– I åratal har forskare varit förbryllade över att konstgjorda sötningsmedel inte tycks bidra till viktminskning, till och med att de kan ha motsatt effekt, skriver de amerikanska forskarna bakom den nya studien.

Påverkar kroppens förmåga att reglera socker

Vad forskarna bakom den nya studien anser sig ha funnit är att konstgjorda sötningsmedel, trots att de inte innehåller socker, ändå har en effekt på kroppens förmåga att hantera sockerhalten i blodet, alltså glukos.

– Det är ett väldigt intressant resultat. Det är en helt ny upptäckt som de här forskarna har gjort. Vetenskapligt är det en mycket välgjord studie, säger Nils Gunnar Ilbäck, toxikolog på Livsmedelsverket och forskare inom klinisk mikrobiologi.

Det som forskarna bakom studien gjorde var att utfodra möss med vatten som smaksatts med tre vanliga sötningsmedel – sackarin, sukralos och aspartam. Mängden sötningsmedel höll sig inom gränsvärdena för vanliga livsmedel med konstgjorda sötningsmedel. Samtidigt fick en kontrollgrupp möss i stället vanligt vatten som dryck.

Vad forskarna sedan kunde se var att mössen som kontinuerligt klunkade i sig det konstgjort sötade vattnet utvecklade glukosintolerans – till skillnad från mössen som drack vatten. Försöket upprepades flera gånger, med samma resultat.

Tarmfloran förändrades av sötningsmedlet

Genom prover på mössens tarmflora kunde forskarna se att tarmfloran hade förändrats hos mössen som druckit vattnet med sötningsmedel.

– Vi har flera kilo levande mikroorganismer i tarmen och de har också en ämnesomsättning. Det har i den här studien visat sig att de kan metabolisera, alltså ta upp och använda de här sötningsmedlen, och att det sedan leder till en effekt på glukosbalansen i kroppen, säger Livsmedelsverkets Nils Gunnar Ilbäck.

Forskarna transplanterade även tarmflora från mössen med glukosintolerans till de friska mössen som bara druckit vatten, och genom att dessa möss fick den annorlunda tarmfloran skapades även hos dessa möss glukosintolerans.

– Det europeiska livsmedelsverket EFSA måste nu gå igenom de här resultaten, och som svensk myndighet vill vi delta i den granskningen.

– Diabetiker får ju på samma sätt som de här mössen höga glukosnivåer i blodet. Man har tidigare sett att även diabetiker har förändringar i tarmfloran. Precis hur stor omfattning som mössens tarmflora förändrats av sötningsmedlen framgår inte av den nya studien, men det är ju en sak som man måste titta på i den fortsatta granskningen, säger Nils Gunnar Ilbäck.

Brukar anses extremt stabila

Nils Gunnar Ilbäck säger också till SVT att flera av de här sötningsmedlen brukar anses vara extremt stabila och inte alls brytas ned i kroppen. Det är också anledningen till att de setts som ofarliga i livsmedel.

Några ändrade regler för användning av sötningsmedel lär det dock inte bli tal om ännu. Först och främst kommer det att göras mer forskning utifrån den nya upptäckten. Några ändrade rekommendationer kommer inte heller att utfärdas av svenska Livsmedelsverket.

– Det är för tidigt att säga något om vad det här kan leda till. Det här är ju bara en enda studie, och man kommer vilja se ytterligare studier för att kunna säkerställa de här resultaten. Men jag tror att det kommer att komma högt uppe på agendan för det europeiska Livsmedelsverket EFSA. Det här har ju ett mycket stort konsumentintresse, säger Nils Gunnar Ilbäck.

– Läsk och saft är ju de stora intagskällorna när det gäller de här ämnena. Ett visst intag sker också genom godis och halstabletter. Men läsk och saft är det som det framför allt handlar om.

Fakta: Undersökningen

 * I den aktuella studien undersökte forskarna effekten av tre olika sötningsmedel (sackarin, sukralos och aspartam) hos möss och människor.

 * Mössen som utsattes för försöket och fick dricka vatten spetsat med sötningsmedlen drabbades av nedsatt glukostolerans och förhöjda blodsockervärden.

 * När mössen fick antibiotika, som slog ut delar av tarmfloran, normaliserades värdena igen.

 * När avföring transplanterades till helt bakteriefria möss, fick även dessa möss förhöjda blodsockervärden.

 * I en grupp om 400 människor hade de som regelbundet åt sötningsmedel en förändrad tarmflora. Fler hade även nedsatt glukostolerans och förhöjda blodsockervärden, jämfört med dem som inte åt dessa medel.

 * När sju friska frivilliga fick äta konstgjorda sötningsmedel så hade fyra av dem redan inom 5-7 dagar drabbats av sämre förmåga hos kroppen att reglera blodsockernivåer.

Mer Vetenskap
Mer Nyheter