Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

LCHF bäst för snabb viktnedgång

Lågkolhydratkost, som LCHF, ger en snabbare viktnedgång vid fetma än fettsnåla dieter. Det är en av flera kontroversiella slutsatser som Statens beredning för medicinsk utvärdering drar i en ny rapport.

I dag publiceras en rapport som många av Sveriges kostforskare och dietister väntat länge på. Äntligen kommer en vetenskaplig sammanställning av de studier som gjorts kring mat vid fetma, där man tar ett helhetsgrepp över vad som fungerar för att gå ner i vikt och vad som inte gör det.

En expertgrupp har på uppdrag av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) granskat forskningen inom området mat och fetma.

En av de mer kontroversiella slutsatserna handlar om LCHF-dieten. Den har under de senaste åren utsatts för hård kritik från forskarvärlden. Men nu menar expertgruppen att dessa larm har varit överdrivna.

– Det finns inget bra stöd för att säga att lågkolhydratkost skulle ha en dålig inverkan på blodfetter eller hjärt-kärlsjukdom. I alla fall inte om personen går ner i vikt eller är viktstabil, säger Jonas Lindblom.

Medelhavskost effektivt mot hjärt-kärlsjukdom

När det gäller kostens betydelse för sjuklighet eller dödlighet hos personer med fetma saknas tillräckligt vetenskapligt underlag på många områden, enligt SBU.

Man konstaterar dock att för personer med fetma leder intensiv rådgivning om medelhavskost, det vill säga kost med extra olivolja eller nötter och mandel, till lägre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med råd om lågfettkost.

16.000 studier granskade

Han har varit projektledare för arbetsgruppen vid SBU. Totalt har de gått igenom över 16.000 vetenskapliga rapporter, men gruppen ansåg att bara 68 av dem höll en så hög vetenskaplig kvalitet att de kan ligga till grund för framtida kostrekommendationer inom fetmavården.

– Det är först på senare tid som det har kommit studier där man jämför olika koster mot varandra. Tidigare har man nästan bara undersökt lågfettkost och energirestriktion, säger Jonas Lindblom.

De jämförande studierna visar att det traditionella rådet om mindre fett och mindre kalorier har en sämre effekt än vad läkare tidigare har trott. De skyddar till exempel inte mot diabetes. När det gäller viktnedgång ger också lågkolhydratkost, som Atkins eller LCHF, generellt en snabbare effekt. På längre sikt utjämnar sig dock skillnaderna mellan dieterna.

– En kvalificerad gissning är att följsamheten minskar med tiden, oavsett vilka kostråd som ges, säger Jonas Lindblom.

Alltså att det är svårt att hålla sig till en diet med nya kostvanor under lång tid, oavsett vilken diet det är.


Få studier om hjärt- och kärlpåverkan

I somras spekulerade svenska forskare i att LCHF-kost kunde vara en av orsakerna till att stroke ökat något i en viss åldersgrupp, men SBU-rapporten visar inte på några sådana samband.

I stället konstateras det i rapporten att det, mot bakgrund av den intensiva diskussion som förekommer inom området, finns anmärkningsvärt få bra studier som undersöker långtidseffekter av olika koster vad gäller sjuklighet, livskvalitet och död.

Expertgruppen hittade endast en tillräckligt bra studie som jämförde vilka kostråd som skyddar bäst mot hjärt-kärlsjukdom. Det var en jämförelse mellan en lågfettkost och en medelhavskost, rik på bland annat grönsaker, frukt, fisk och kyckling. I medelhavsdieten ingick även en ordentlig mängd olivolja eller en daglig dos nötter. Trots ett högt fettintag, högre än vad Livsmedelsverket rekommenderar, skyddade kosten mot hjärt-kärlsjuklighet.

Gamla sanningar omprövas

Rapporten ”Mat vid fetma” kastar omkull flera gamla sanningar. Bland annat hittar expertgruppen inget vetenskapligt stöd för att motion skulle underlätta en viktnedgång. Motion är bra för hälsan, men hjälper inte mot vikten.

– Det kan finnas flera orsaker till det. Du kanske lägger dig på soffan resten av dagen, eller så äter du mer för att du blir hungrigare, säger Jonas Lindblom.

Andra slutsatser som forskarna drar i rapporten är att mer protein och ett lägre glykemiskt index på kolhydraterna (till exempel mindre mängd vitt bröd), kan hjälpa en person att hålla en viktnedgång. Kaffe och en måttlig mängd alkohol skyddar mot diabetes, medan läsk och andra söta drycker ökar risken att utveckla sjukdomen.

När det gäller fetmabehandlingar för barn visar en studie att mejeriprodukter kan hjälpa. I övrigt är kunskapsluckorna stora när det gäller barn:

– Det saknas fullständigt studier som jämför effekten av olika koster på barn. Vi vet väldigt lite om vad som kan minska barnfetma, utan att längdtillväxten eller utvecklingen i övrigt påverkas, säger Jonas Lindblom.

Det saknas också kunskap om vad vården kan göra för att stötta en person att följa ett visst kostråd.

Relaterat