Giftalger, eller cyanobakterier som det egentligen heter, blir allt vanligare till följd av den globala uppvärmningen. Främst drabbas boskap i varma miljöer som i Afrika, Australien och södra USA.

– Djur och människor drabbas på samma sätt. Men det här har framför allt betydelse för boskapen, eftersom de dricker från dammar och sjöar som ofta inte övervakas, säger Lesedi Lebogang, nybliven doktor i bioteknik vid Lunds tekniska högskola.

Automatiserad

Den grundläggande tekniken fanns sedan tidigare. Men nu har Lebogang, tillsammans med de övriga forskarna lyckats baka ner alltsammans i en automatiserad låda.

– Det sparar både tid, pengar och liv. Man ska snart kunna gå ut direkt på fält och ta apparaturen med sig, i stället för att skicka proverna tillbaka till labbet.

Sensorn kan spåra oerhört små proteinkoncentrationer i vätskor, vilka sedan förstärks och omvandlas till mätbara elektriska signaler.

För att ge ett exempel så räcker det att tillsätta proteinmolekyler i Östersjön motsvarande den mängd sockermolekyler det finns i två sockerbitar för att instrumentet ska ge utslag.