Dessa fynd förklarar en hel del om varför vår mänskliga kulturella utveckling är så unik, menar forskarna. Människan har fortsatt att utvecklas socialt över generationer medan andra arter i stort sett stampar på samma ställe.

Djur kan lära sig av varandra, så forskarna ville ta reda på vilka särskilda förmågor människan besitter, som gör att vi är så utmärkande kulturellt progressiva.

Låda med pris inuti
Så, Lewis Dean vid University of St Andrews i England genomförde tillsammans med kollegor ett experiment. De jämförde beteendet hos tre- till fyraåringar med beteendet hos schimpanser och kapuchinapor som skulle lösa en uppgift. Var och en av dessa tre grupper fick undersöka ett lådliknande pussel som levererade belöningar i tre, allt svårare steg.

Belöningarna bestod av morötter, äpplen och vindruvor för aporna, och klistermärken för barnen. Tricket var att räkna ut hur man flyttar olika bitar av pusslet för att komma åt belöningarna.

Barnens samarbete var lösningen
Barnen var mer framgångsrika när det kom till att nå de högre nivåerna. De var mycket mer benägna att dela med sig av sina kunskaper och samarbetade i högre grad än schimpanserna och kapuchinaporna.

Barnen imiterade varandra, förklarade vad de hade lärt sig, och delade med sig av sina belöningar. Forskarna drar slutsatsen att detta sociala beteende och problemlösande är avgörande för utvecklingen av en växande, utvecklande kultur.

Studien publiceras tidskriften Science.

Annelie Larsson
SVT Vetenskap