En studie av bombningarna vid Boston maraton tyder på att nyhetskonsumtion kan orsaka akut stress. Foto: TT/Ken McGagh

Media orsakar akut stress vid katastrofer

Uppdaterad
Publicerad

Att följa en katastrof via media kan ge värre stressymptom än om man befinner sig på plats. Det hävdar amerikanska forskare, men studien ifrågasätts av svenska kollegor.

Vid terrordåd och stora katastrofer är det inte ovanligt att det uppstår en akut och kollektiv stress. Och ny forskning från USA tyder på att de som ägnar mycket tid åt att följa händelseförloppet via tv, radio och sociala medier till och med kan få fler akuta stressymptom än de som befinner sig direkt på olycksplatsen.

– Vi blev väldigt förvånade över hur stark koppling det fanns mellan mediekonsumtion och akuta stressymptom. Direkt exponering, som att själv vara på plats eller att ha en närstående på plats vid bombningarna, var mindre kopplat till akut stress, säger den amerikanske forskaren Alison Holman.

”Media sprider ohälsa”

Holman och hennes kollegor hävdar att de akuta stressymptomen också kan utvecklas till betydligt allvarligare och mer bestående sjukdomar, som till exempel posttraumatiskt stressyndrom. Det är en psykisk störning som kan drabba personer som varit med om en traumatisk händelse. Det kan till exempel leda till att personen ständigt plågas av att återuppleva händelsen, eller till att personen undviker allt som har med händelsen att göra, eller till att sömnen och koncentrationsförmågan blir störd.

Enligt de amerikanska forskarna kan alltså sådana allvarligare tillstånd drabba även personer som upplever en katastrofhändelse från TV-soffan. Det skulle innebära att fysisk och psykisk ohälsa kan drabba betydligt fler personer än de som är direkt berörda.

Den svenske forskaren Filip Arnberg arbetar vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet och har bland annat följt upp Estoniaolyckan, tsunamikatastrofen och kraschlandningen vid Gottröra. Han är tveksam till den amerikanska studien. Mediekonsumtion kan inte leda till posttraumatiskt stressyndrom hävdar han. Och rent generellt ger akuta stressymptom sällan bestående men, enligt Arnberg.

– Däremot gäller det omvända. De som drabbas av posttraumatiskt stressyndrom har också ofta haft det jobbigt redan i ett tidigt skede, säger Filip Arnberg.

Studie efter Bostonbomberna

De amerikanska forskarna har kommit fram till sina slutsatser efter en omfattande undersökning i samband med bombningarna vid Boston maraton i våras.  Över 4600 personer deltog i studien och de fick svara på frågor kring stressymptom och mediekonsumtion under den första veckan efter händelsen. Forskarna jämförde stressymptomen hos dem som var direkt berörda av bombningarna med dem som i stor eller liten utsträckning tog del av dådet via media.

De som ägnade minst sex timmar om dagen åt att följa bombningarna via media hade högst akut stress av alla. Bland dem var stressymptomen nio gånger så vanliga som hos dem som ägnade max en timme om dagen åt dådet. Och den akuta stressen hos storkonsumenterna av media var till och med högre än hos dem som var i närheten av bombningarna.

– Vi misstänker att det är något med den upprepade exponeringen för våldsamma bilder eller ljud som gör att traumatiska händelser hålls vid liv och kan förlänga stressreaktionerna hos känsliga personer, uppger Alison Holman.

Alternativa förklaringar

Tecken på akut stress är till exempel påträngande bilder som dyker upp i huvudet, att man ständigt är på sin vakt, eller att man undviker sådant som påminner om händelsen. Sådana akuta symptom brukar dock gå tillbaka naturligt utan att permanentas.

Forskarna bakom studien uppger att de har tagit hänsyn till vilken mental hälsa och vilka tv-vanor deltagarna hade innan bombningarna, och att det inte finns några skillnader där som skulle kunna förklara resultaten. Men Filip Arnberg tycker inte att underlaget är tillräckligt för att man ska kunna utesluta alternativa förklaringar.

– Det här är ett problem med all typ av katastrofforskning. Vi kommer in efteråt och det är väldigt svårt att avgöra om personerna mådde dåligt redan innan, eller om det är händelserna i sig som orsakar symptomen, säger Arnberg.

Rekommenderar begränsning

Trots att Arnberg är kritisk till hur stor vikt den amerikanska studien lägger vid mediekonsumtionen så säger han att det finns hälsorisker även för dem som upplever en katastrofhändelse indirekt. Personer som av olika skäl är sårbara kan drabbas av olika stressymptom. En del av dem skulle kunna må bra av att begränsa tiden framför TV:n vid traumatiska händelser, anser han.

– Om man känner att man blir orolig och stressad, eller att man har svårt att stänga av TV:n eller om man märker att man avstår från andra aktiviteter så bör man begränsa nyhetstittandet. Man ska inte heller titta innan man går och lägger sig, säger Arnberg.

Den amerikanska studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.