Sture Bergwall i oktober 2013 Foto: Henrik Montgomery/TT

Om Sture Bergwall: ”Han har ett seriemördare-beteende”

Uppdaterad
Publicerad

Minnestekniken som användes när Sture Bergwall bekände mord han nu är friade ifrån fungerar, säger den ansvarige minnesforskaren.

På en paneldebatt på Psykoterapimässan framträdde i dag psykologiprofessorn Sven Å Christianson för första gången offentligt sedan SVT:s Dokument inifrån sände programmet ”Kvinnan bakom Thomas Quick” och journalisten Dan Josefsson utkom med boken ”Mannen som slutade ljuga”. Sture Bergvall (tidigare Thomas Quick) är idag frikänd från de åtta mord han är dömd för. Nu är det många som ifrågasätter den metodik som en gång fick honom att minnas bestialiska mord.

– Antigen har Thomas Quick dödat ett tiotal personer, som han inte minns, och som man med genial terapi i nobelklass lyckas plocka fram, eller så är det här helt felaktiga domar med katastrofala konsekvenser för anhöriga sa Christian Rück som är specialist i psykiatri vid Karolinska Institutet.

Fallet Thomas Quick

Sven Å Christianson ville inte själv inte svara direkt på om han ändå anser att Sture Bergwall är skyldig.

– Om man tittar på hans bakgrund, och ger den till amerikanska FBI-agenter som jobbar med seriemördare så känner de igen hans beteende. I den meningen är han en potentiell gärningsman. Han har ett seriemördarbeteende. Men nu när han har tagit tillbaka sina erkännande så kan jag inte säga det, men jag har min personliga uppfattning.

Vetenskaplig lärdom

Sven Å Christianson har kommit i fokus för diskussionen eftersom han är författare till läroboken ”I huvudet på en massmördare” som handlar om Sture Bergvall. Sven Å Christiansson var också konsulterad som minnesexpert vid de så kallade vallningar som gjordes med honom. Med en metod som kallas kognitiv intervjuteknik skulle Sture Bergwall få hjälp att hitta sina minnen på plats där morden ska ha ägt rum. Sven Å Christianson fick frågan vad han har lärt sig vetenskapligt av fallet Sture Bergvall och han försvarar sin metod.

– Minnessystemet har visat sig fungera i praktiken. Även om det sägs sakna objektiva fakta så finns det faktiskt stödbevisning i Thomas Quickfallet, säger Sven Åke Christianson som är besviken på hur han upplever att hela fallet har speglats i media.

– Vad jag har lärt mig med bitterhet är hur akademiker, professorer, kunniga och intelligenta människor har landat med magplask när de går utanför våra egna domäner. I de mediala domänerna handlar det om känslor istället för fakta. Jag vill att vi återför diskussionen där den hör hemma hos oss i akademien.

Christian Rück höll inte med.

– Det är jättebra att diskussionen förs i det offentliga för det är där våra patienter finns och det är de som söker vård.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fallet Thomas Quick

Mer i ämnet