Foto: TT

Omtvistad sekund förlänger natten

Uppdaterad
Publicerad

Natten mot onsdag är det dags att ställa om klockan igen. Men lugn, det handlar bara om en sekund. Samtidigt kan årets skottsekund, den 26:e i ordningen, bli den sista.

Den är över på ett ögonblick. Ändå är skottsekunden ett omtvistat fenomen.

Trots att skottsekunder inträffar relativt sällan, kan en minut som plötsligt har en sekund ”för mycket” ställa till det för IT-system runt om i världen. Förra gången, årsskiftet 2012-2013, fick ett antal stora webbplatser problem.

En rad länder, bland dem USA, vill därför att skottsekunderna avskaffas. Andra, som Storbritannien, håller emot.

– En sekund låter kanske lite. Men i vårt digitala samhälle spelar en sekund rätt så stor roll, säger Per Olof Hedekvist, ansvarig för tidhållning på Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP).

– Å andra sidan gäller det ju åt båda håll. Det kan ju bli problem på lång sikt om vi låter bli att lägga in sekunderna också.

Instabil rotation

Det var atomklockornas intåg som väckte behovet av att justera världstiden med jämna mellanrum. Plötsligt var uren mer exakta än jordklotet, som snurrar relativt varierat runt sin egen axel. Som om det inte räckte med att jorden, över tid, långsamt saktar ner, kan större jordbävningar och mängden is som smälter vid polerna påverka hastigheten.

– Jordens rotation är egentligen rätt instabil. Det kan bli förändringar på nivån tusendels sekund per dygn, eller miljondels sekund per dygn, säger Hedekvist.

– Det märker du själv inte av. Men vi märker av det eftersom vi har väldigt exakta klockor.

Gradvisa ändringar

När skottsekunden läggs till på tisdag – sista minuten före midnatt i den officiella världstiden (01.59.59 natten mot onsdagen i Sverige) – finns det på nytt risk för ett kortvarigt kaos.

Samtidigt har datajättarna hittat sätt att minimera problemen. Google justerar exempelvis sedan 2011 sina klockor genom att under en period gradvis lägga till tusendelar av en sekund. I år följer bland andra Amazon efter med en liknande lösning.

Experterna räknar med att nästa justering behövs inom ett par år – om skottsekunden överlever Internationella teleunionens (ITU) nästa stora konferens i november.

– Det lär bli debatt som vanligt. Sedan får vi se om någon bytt ståndpunkt eller det blir enklare att låta allt vara som det är, säger Hedekvist.

Fakta: Skottsekunder

Sedan 1972 ingår skottsekunder som verktyg i den samordnade världstiden, UTC (Coordinated Universal Time). UTC bygger på omkring 400 atomur runt om i världen, ett 20-tal av dem finns i Sverige, där Sveriges tekniska forskningsinstitut (SP) är ansvarigt för tidhållningen.

Atomklockorna är mer exakta än jordklotets rotation. Skottsekunderna infördes för att med jämna mellanrum kompensera för skillnaden mellan UTC och jordens rotationstid.

Årets skottsekund är den 26:e hittills, vilket innebär att jordens rotation sedan 1972 har saktat ner 26 sekunder jämfört med atomurens tidsmätning.

Den extra sekunden läggs till i sista minuten av tisdagsdygnet, så att 23.59.59 följs av 23.59.60. Tisdagsdygnet får därmed 86401 sekunder i stället för normala 86400.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.