Röntgenbilder av hjärtkärl Foto: TT

Onödigt att suga ut blodproppar

Uppdaterad
Publicerad

Vid en hjärtinfarkt är det är det ungefär femtio procents chans att läkaren tar bort blodproppen innan blodkärlen vidgas med ballong. Det beror på vem läkaren är. Men det spelar ingen roll. Att ta bort blodpropparna på det viset har ingen inverkan på resultatet visar en svensk studie.

– Processen är tilltalande rent intuitivt, du ser att du får ut en propp och ser att EKG:t och flödet förbättras men det har ingen direkt inverkan på slutresultatet, säger Stefan James, docent och forskningsledare vid Uppsala Clinical Research Center som står bakom studien.

Vid en hjärtinfarkt täpps ett blodkärl igen av koagulerat blod. Riktlinjerna från Europeiska kardiologföreningen säger att en trombektomi, att blodproppen sugs ut, ska genomföras innan ballongvidgningen av kranskärlet.

– Ungefär 5000 människor drabbas av hjärtinfarkt per år i Sverige och beroende på vilken läkare du har, om den tror på proceduren, så genomförs den. Den ger inga komplikationer men den gör heller ingen som helst nytta, säger Stefan James.

Ett år gammal studie

Redan för ett år sedan rapporterade SVT om den här studien. Av ungefär 7200 patienter har hälften behandlats med både ballongutvidgning och trombektomi. Den andra halvan har endast tänjt blodkärlen med ballong. Patienternas tillstånd jämfördes 30 dagar efter ingreppet, det fanns ingen skillnad i resultatet mellan de två grupperna. Vare sig i chansen för överlevnad eller behov av nya operationer. Det fanns inte heller någon skillnad mellan högriskgrupper som överviktiga eller rökare.

Nu har det gått ett år sedan studien och resultaten har följts upp. Fortfarande har ingen skillnad märkts mellan de två patientgrupperna. Att suga ut blodproppen innan blodkärlet vidgas har ingen effekt. Båda patientgrupperna innehåller lika många ur högriskgrupper som diabetiker och rökare men även lika många ur samma åldersgrupper och kön. Ingenstans går det att se skillnader.

Kolla på sina rutiner

Stefan James tror nu att direktiven från Europeiska kardiologföreningen kommer att ändras efter att resultaten av studien presenterats under årskongressen, under måndagen 1 september.

– Egentligen görs sådant här för lite, att sjukvården kollar på sina rutiner för att se hur effektiva de är. Det är kanske bara fem procent av alla rutiner som kollas i efterhand, att vi utvärderar och ser vad vi håller på med. De 2000 kronor som varje kateter kostar går att investera bättre.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.