Förra året drabbades Moskva av den varmaste sommaren sedan man började mäta på 1800-talet: Temperaturen låg tidvis 10 grader över det normala. Hettan, och röken från stora skogsbränder, bidrog till tusentals fler dödsfall än normalt i området

– Den här värmeböljan var värre än den som drabbade sydvästra Europa 2003, och den gången dog 70 000 människor, säger Stefan Rahmstorf, professor vid institutet för forskning kring klimateffekter, PIK, i Potsdam i Tyskland.

Den utlösande faktorn bakom värmerekordet i västra Ryssland i juli 2010 var att ett mäktigt högtryck parkerade över Moskvaområdet. En naturlig variation i väderleken, alltså.

Men Stefan Rahmstorf och kollegan Dim Comou har försökt beräkna hur mycket en gradvis stigande medeltemperatur på jorden bidrar till att framkalla sådana här extrema händelser.

De hittade ett tydligt statistiskt samband i sina väderdata. När det gäller Moskva kom de fram till att risken för nya värmerekord har ökat fem gånger de senaste tio åren:

– Vi anser att det är ungefär 80 procents chans att rekordvärmen i Moskva i juli i fjol aldrig hade inträffat om det inte hade varit för klimatförändringarna, säger Rahmstorf.

Rapporten - som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS - säger ingenting om orsakerna till klimatförändringarna. Men Stefan Rahmstorf svävar inte på målet:

– Vi vet från andra studier att den kraftiga uppvärmning som har skett sedan början av 80-talet till största delen beror på människans påverkan, det vill säga våra utsläpp av växthusgaser, säger han.

Kostar miljarder
Det här är ett av de hetaste ämnena i klimatdebatten just nu. FN:s klimatpanel, IPCC, räknar med att extrema väderfenomen; stormar, översvämningar och torka, orsakar skador för 200 miljarder dollar om året - och att katastroferna kommer att bli fler för varje år som går.

Normalt sett brukar forskare akta sig noga för att peka ut klimatförändringarna som orsak till enskilda händelser - just för att väderfenomen är notoriskt komplicerade.

Men på senare tid har det dykt upp flera rapporter som pekar på ett samband. Det handlar bland annat om värmeböljan i Europa 2003, översvämningarna i England 2000 och de senast årens torka runt Medelhavet. Fast det är fortfarande långt till någon hundraprocentig säkerhet:

– Jag tror aldrig att vi kommer att kunna bli fullständigt säkra på att en väderkatastrof orsakas av klimatförändringarna, eftersom det finns ett så stort slumpmässigt inslag, säger Stefan Rahmstorf.
– Men jag tror att vi kommer att öka säkerheten ju längre tiden går. Jag hoppas också att vi kommer att kunna beräkna klimateffekten i andra extrema väderfenomen, som t ex kraftiga regn.

Skadestånd
I takt med att forskningen börjar nosa på skuldfrågan har det börjat höjas röster för att de som drabbas av naturkatastroferna borde kunna kräva skadestånd av dem som släpper ut växthusgaser:

Hittills har alla sådana strävanden misslyckats: i USA ville till exempel människor som drabbades av orkanen Katrina dra ett kraftbolag inför rätta - utan resultat.

Och utan hundraprocentiga svar från forskarna lär det fortfarande vara lättare sagt än gjort:

– Jag har svårt att tro att någon skulle kunna vinna ett skadeståndsmål, äger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet.

– Det finns mängder av kraftbolag, industrier och privatpersoner som släpper ut koldioxid, och jag har svårt att se hur man skulle kunna peka ut någon enskild som ansvarig.

Han tror däremot att det blir lättare för miljöorganisationer och myndigheter att driva processer om hårdare utsläppskrav - ju säkrare forskarna blir i skuldfrågan

Benny Eriksson
SVT Vetenskap