Ibland kan den typen av markerande färger vara ett sätt att lura omgivningen, men inte i korallormens fall. Forskare har hittills inte förstått varför det gör så förtvivlat ont att bli biten av den här ormen, och nu har man till slut hittat mekanismen.

Till synes harmlösa proteiner
Giftet består av två vid första anblicken ganska harmlösa proteiner, som har slagit sig ihop. Tillsammans är dessa proteiner allt annat än harmlösa när de angriper offrets kropp. Det är ormen själv som står för produktionen av proteinerna. Tillsammans ger de sig på en typ av jonkanaler hos offret, alltså porten i cellmembranet. Dessa jonkanaler fungerar som platsen där smärtprocessen inleds.

Jonkanalerna behöver vanligtvis bli lite sura av ett sänkt pH för att smärtan ska förmedlas. Men inte den här gången - det behövs inga sura tillskott. De här proteinerna från ormen utgör nämligen en aggressiv proteinmix som ger sig på just de känsliga jonkanalerna.

Smärtupplevelen slår via receptorerna till i hela kroppen, även i hjärnan. Här slår de till med full kraft på ett sätt som snarast kan jämföras med den starkaste sortens chili på capsaicin-receptorn - då gråter och skriker man.

Kan stoppa smärta
Nu menar forskarna också att den här nya kunskapen om hur smärtan fungerar i det här fallet också kan hjälpa smärtforskare att förstå mer generellt om hur smärta uppstår, eller inte uppstår, hos människor. Det kan helt enkelt handla om den här typen av proteinstörningar, och ormforskarna har också funnit vad som kan hindra proteinsmärtan från att slå till.

Mer om smärta: Möt familjen som inte kan känna smärta, och forskarna som söker svaret på smärtans hemligheter. I Vetenskapens värld 21/11 klockan 20.00 i SVT2.

Annloiuise Martin
SVT Vetenskap